Stockholm in moonlight
Signed G. Rydberg. Canvas 62 x 97 cm.
Theodor J Blanch (1835-1911)
Ernst Kjellberg (1856-1935)
Konstakademien, Stockholm, ”Gustaf Rydberg”, Oct 1920, kat no 216.
Helge Kjellin, ”Gustaf Rydberg”, 1925, p 54, no 264, ill full page p 167.
Motivet, Stockholm sett i månsken, är unikt i Rydbergs produktion. Vanligtvis hämtade han sina motiv från Småland och Skåne. Enligt Kjellin, op. cit., beställdes målningen 1879 av Theodor J. Blanch. Motivet är hämtat ifrån Blasieholmens kaj nedanför Nationalmuseum, där idag Carl Milles ”Vingarna" är placerad. I fonden ses Skeppsholmskyrkan och Amiralitetshuset. Motivet följer en 1800-tals tradition att avbilda Stockholm i månsken vilken påbörjades på 1830-talet av Josef Magnus Stäck (1812-1868) och fortsatte med Marcus Larsson (1825-1864) och Alfred Wahlberg (1834-1906).
Theodor J. Blanch var verksam som både restauratör och konsthandlare. År 1868 öppnade han det stora etablissemanget Blanch’s café vid Kungsträdgården, vilken kom att medverka till en reform av utelivet i Stockholm, inte minst genom sina aftonkonserter året om. Vid världsutställningen i Wien 1873 skötte Blanch den svenska restaurangen. På en tomt invid "Blanchs café" öppnade han 1879 en liten teater, "Blanchs teater", där danska och franska teatersällskap längre tider uppträdde, populärvetenskapliga föreläsningar och kammarmusiksoaréer hölls, och där varieté- och magiföreställningar tidvis fick hemvist. År 1883 omvandlade Blanch denna teater till en salong för utställning av konst, "Blanchs konstsalong". I de rymliga lokalerna hölls 1885 de epokgörande utställningarna ”Från Seinens strand” och Opponenternas utställning, 1886 Konstakademiens utställning och 1890 Konstnärsförbundets utställning. Lokalen övertogs 1889 av konstföreningen i Stockholm. År 1883 öppnade Blanch en särskild konsthandel i Stockholm, och samma år fick han titeln hovkonsthandlare. Blanch var även bland de första som använde elektrisk belysning i Sverige, 1878 på Blanchs café.
Brukspatronen Ernst Kjellberg på Valåsen i Värmland, vilken var i besittning av målningen efter Blanchs död, var vid sidan av sitt arbete starkt engagerad i religionsfrågor. Han var övertygad om att endast en genomgripande reformation kunde rädda svensk kristenhet från förfall. En reformerad kristenhet kunde också vara en tillgång för nationen. Han vände sig därför till ett antal biskopar som ledare för Svenska kyrkan med ett erbjudande. Finansieringen av reformen säkerställde han genom en betydande donation 1915. Brukspatronen engagerade Sveriges kyrkliga och civila elit ”för Sverige och kristen tro”. Därmed startade "Stiftelsen för Sverige och Kristen Tro" år 1916 som kom att utveckla en omfattande upplysningsverksamhet. I samband med stiftelsens 100-års jubileum utkom boken "Ett hoppfullt tidens tecken – Från elitism till holism”, av S. A. Flodell 2017