Johan Gustaf Sandberg

I ett brev till sin nära vän skulptören Bengt Erland Fogelberg den 3 november 1820, vilken samma år rest till Rom, skriver Sandberg: ”Jag skall måla eller rättare förfärdiga 3 à 4 Historietavlor, en ur Gustav Adolfs historia för herr Holterman [dåtidens största konstsamlare], en ur Gustav I:s eller någon annans historia för Schinkel [Tidö slott], en för engelska ministern ur Carl XII:s historias,/ ” (M. Beijerstein, Johan Gustaf Sandberg 1782-1854, 1928, s. 76). Målningen för Schinkel, idag försvunnen, fullbordades 1824 och föreställde Gustav Vasa på besök hos sin svåger och syster på Tjernö i Södermanland. Målningen är Sandbergs första målning med motiv hämtat från Gustav Vasas historia, en motivkrets som skulle komma att sysselsätta honom de kommande fjorton åren.

Den aktuella målningen, vilken var okänd för Beijerstein, är den enda kända målningen av Sandberg inom denna motivkrets som inte föreställer en konkret episod ur kungens liv. Motivet visar kungen stående i en slottsliknande interiör vid sidan av ett draperat bord med ena handen på en bibel, den s.k. ”Vasabibeln”, den första översättningen av hela bibeln till svenska. För större delen av översättningen svarade Laurentius Andræ och Olaus Petri. Först utgavs Nya Testamentet år 1526, sedan hela bibeln år 1541. Det är främst 1541 års utgåva som avses med "Gustav Vasas Bibel”.

Interiören i målningen inklusive möblerna är utförd i nygotisk stil och är den tidigaste kända interiören i Sverige utförd i denna stilriktning. 1828 lät kronprins Oscar inreda ett rum i gotisk stil på Stockholms slott, känt som Götiska rummet, det hittills tidigast kända exemplet på nygotiks stil i Sverige (stilen har därför ibland kallats Oscar I:s gotik). Arkitekten, filologen och konsthistorikern Carl Georg Brandes (1792-1869) kom senare att bli den främste och trognaste förkämpen för medeltidsstilens återupptagande i Sverige.

Sandberg har baserat porträttet av Gustav Vasa på Jacob Bincks berömda helfigursporträtt av kungen från 1542, idag försvunnet men känt genom en 1500-tals kopia i Uppsala universitet konstsamling (fig. 1).

Enblemen på väggen i målningen kan samtliga associeras med Gustaf Vasa. De korslagda pilarna är en referens till Dalarnas vapen vilket består av två korslagda pilar i guld med spetsar i silver på blå botten och vilka utgör en frihetssymbol för dalfolket. De flesta majstänger i Dalarna pryds också av detta tecken mitt på stången eller nära toppen. Sedan 1880-talet är en hertigkrona i guld placerad över dalpilarna för att visa att Dalarna är ett hertigdöme som kan tilldelas medlemmar av kungahuset. Dalpilen är ett slag av Armborstpil som använts av allmogen i Dalarna från medeltiden och framåt.

Med den stora bataljmålningen ”Gustaf II Adolf vid Stuhm” från 1822 (Nationalmuseum), inledde Sandberg det av samtiden högt uppskattade historiemåleri, som skulle få sitt förnämsta uttryck i dekoreringen av Vasakoret i Uppsala domkyrka, fullbordat 1838, Karl Johan tidens största offentliga konstprojekt. Inom den akademiska motivhierarkin räknades porträttmåleriet jämte landskapsmotiv, folklivsskildringar och stilleben ännu till de lägre genrerna. Högst på rangskalan stod de bibliska, mytologiska och historiska motiven.

Åren 1825-28 utförde Sandberg sin stora paradmålning, ”Allmogen kring Gustaf Wasas staty” (Stockholms högskola). Motivet visar L'Archevêques Gustav Vasa staty framför Riddarhuset i Stockholm (avtäckt 1774), omgiven av allmoge i folkdräkter från olika landsändar. I bakgrunden har Sandberg införlivat Karl XIV Johan med uppvaktning. Det fosterländska inslaget förstärks genom att Sandberg återgivit ett tvärsnitt av så gott som hela Sveriges befolkning.

Dekoreringen av Vasakoret i Uppsala domkyrka påbörjades 1831 och pågick till 1838. Arbetet initierades av den romantiskt-litterära kretsen kring Erik Gustaf Geijer, rektor vid Uppsala universitet, med fosforisten John Börjesson som drivande kraft. Sandbergs fresker anknyter till Anders Fryxells ”Berättelser ur svenska historien”. vilka började utkomma 1823. Fryxells verk bidrog avsevärt till att skapa den populära bilden av Gustav I. Till sin hjälp i utförandet av freskerna hade Sandberg den finlandssvenske målaren Robert Wilhelm Ekman, som på 1850-talet skulle utföra en liknande utsmyckning i Åbo domkyrka. För den rikt dekorerade inredningen av renässanskaraktär svarade Axel Nyström medan glasmålningarna utfördes av universitetets ritmästare Johan Way. Det program som regeringen godkände omfattade sju motiv ur Gustav I:s historia. Målningarna upptar i den ordning de tillkom ”Gustav Vasa tar avsked av ständerna” (1833), ”Gustav Vasas intåg i Stockholm” (1834), båda i stort format och placerade närmast öppningen mot högkoret över varsin texttavla, ”Episoden i Rankhyttan”, ”Slaget vid Brännkyrka”, ”Vid Mora kyrka”, ”Inför rådet i Lübeck” och ”Mottagandet av bibelöversättningen”. De två största målningarna skildrar täta folkskaror inför kungen. I de fem mindre målningarna växlar scenerna mellan utomhus och inomhus och även mellan årstider. Sandberg har bemödat sig att ge bilderna historisk realism, och av hans bevarade skissböcker framgår att han ingående studerat bl a renässansens dräktskick, vapen och inredningskonst.