No connection to server
418
1156823

Joseph Magnus Stäck

(Sweden, 1812-1868)
Estimate
20 000 - 25 000 SEK
1 770 - 2 210 EUR
1 820 - 2 280 USD
Hammer price
26 000 SEK
Purchasing info
For condition report contact specialist
Johan Jinnerot
Stockholm
Johan Jinnerot
Specialist Art and Old master paintings
+46 (0)739 400 801
Joseph Magnus Stäck
(Sweden, 1812-1868)

Vue of Gripsholm castle in Sweden

Signed JM Stäck and dated 1840. Canvas 30 x 41 cm. Period frame.

Provenance

Inköpt från konstnären av Konstföreningen i Stockholm 1840 för 40 Rdr. och 32 shilling;
utlottad i Konstföreningen den 22 december 1840 till Bokhandlare G. A. Öberg

Exhibitions

Stockholm, Konstföreningen, december 1840, nr. 6 ”Vue af Gripsholm och Mariefred. Tavla i olja af Hr. Stäck (utlånad av Bokhandlare Öberg)
Stockholm, Konstakademien, 1840, nr. 112 ”Utsigt af Gripsholm och Mariefred”

Literature

Konstnärens egenhändiga förteckning över hans färdiga oljemålningar, Arbeten sedan 1832 af J. M. Stäck, under 1840, nr. 162 ”Gripsholm och Mariefred/40 32”(MS. Kungliga Biblioteket, Ep. S. 57:4)
Förteckning över de Konstarbeten, som bortlottades I Konstföreningen den 22 December 1840, Stockholm 1840, nr. 6 ”Vue af Gripsholm och Mariefred. Tala i olja af Hr. Stäck. Tillhör Hr Bokhandlaren Öberg.”
G. Sterner, Joseph Magnus Stäck 1812-1868, Skånes Konstförenings Publikation, 1934, under ”Förteckning över J. M. Stäcks utförda oljemålningar, s. 140, nr. 162 som ”Gripsholm och Mariefred”
E. Hultmark, Kongl. Akademiens för de fria konsterna utställningar 1794-1887, 1935, s. 267, nr. 112 ”Utsigt af Gripsholm och Mariefred”

More information

Vyn är tagen från utkanten av Mariefred nordöst om Mariefreds nya kyrka. Kyrkan uppfördes 1621-1624 över ruinerna efter det gamla kartusianklostret. Den byggdes i sten men brann 1682. Tack vare bistånd från drottning Hedvig Eleonora kunde kyrkobyggnaden återuppföras och stod klar 1697. Vid detta tillfälle slogs de tre valven i långhuset och exteriören fick det utseende som den fortfarande har.

Under sina studieår vid Konstakademien gjorde Stäck stora framsteg vilket uppmärksammades hos både publiken och bland kritikerna. Konstföreningen i Stockholm köpte varje år ett flertal arbeten av honom. Han erhöll flera belöningar; 1836 Meyerska medaljen, 1837-39 större stipendier och 1838 blev han agreé. Sterner, op cit., ss. 30-31, skriver om målningarna Stäck utförde under dessa år:

”Åren 1839 till 1842 ha en rad kvalitativt goda småbilder utgått från hans ateljé, som alla bära stark prägel av ett intimt naturstudium med noggrant särskiljande av trädslagen, friskt nyanserad grönska och klar, luftig himmel. / Gemensamt för dem alla är ljusbehandlingen med från vänster infallande solstråk, som göra bilden levande, understödja perspektivet och samla kompositionen.”

Sommaren 1841 besökte Stäck skriftställaren och greven Carl August Adlersparre på Gustavsvik i Värmland. I sitt tackbrev till denne skriver Stäck: ”Inom vår beskedliga konstverld står allt på gamla foten. Professorerna stå der de stå - så även de yngre. ” (Serner, op. cit., s. 33). Orsaken till Stäcks misantropi var att han nekats ett resestipendium för vidare studier utomlands, vilket istället gått till Pehr Wickenberg (1812-1846). Adlersparre svarade med uppmaningen: ”Lef väl, arbeta, studera naturen, all skönhets källa. Gå ej ur vägen för Phariseerne i konstens rike, trampa hellre ner dem, men böj sig ödmjukt för varje manande och upplyftande exempel.” (idem.) Följande år, 1842, tilldelades Stäck Akademiens stora resestipendium och i oktober samma år lämnade han Sverige för Tyskland och sedermera Italien.

Till skillnad mot sin lärare vi akademien, landskapsmålaren Professor Carl Johan Fahlcrantz (1774-1861), vilken sökte sökte sina förebilder i den stora klassiska traditionen, tog Stäck inspiration från den holländska landskaps- och genrekonsten. Inriktningen mot den intima landskapsskildringen och de livliga staffagemotiven med människor i vardagliga situationer och sysslor visar sig i hans tidiga mogna verk från 1830-talets slut, i vilka hans nyförvärvade förtrogenhet med en dramatisk ljusmodellering manifesterar sig.

Intresset att avbilda kungliga vasaslott fick en renässans under 1800-talets 1:a hälft. För samtiden framstod dessa som symboler för Sveriges ärorika förflutna. Efter franska revolutionen och förlusten av Finland 1809, vilket sågs som en nationell katastrof, hade de nationalistiska tankegångarna åter tagit fart. En vilja att ena folket trots förlusterna, samtidigt som en viss trötthet gentemot upplysningens rationalism infann sig, ledde till ett förhärligande av forntiden och Sveriges ärorika historia.