Carl Abraham Rothstén

Rothsten var i många år hantverksmålare innan han påbörjade sin konstnärliga utbildning på Konstakademien i Stockholm. Han ägnade sig uteslutande åt landskapsmålning och hämtade oftast motiven från Stockholm och dess omgivningar. Under perioden 1845-70 deltog han fem gånger i akademiens årliga utställningar. Hans tidigast kända verk ”Från Stockholms ström” är daterad 1848.

Rothstens målningar äger ofta ett stort kulturhistoriskt intresse. Den aktuella målningen visar Älvkarlebyfallen långt innan de reglerades. Älvkarlebyfallen bestod av två fåror separerade av en ö. Rothsten har avbildat den östra fåran. Älvkarleby är beläget i norra Uppland åtta kilometer från Dalälvens utlopp i Östersjön. Älvkarleby var en viktig boplats redan på bronsåldern – förmodligen var det laxfisket som lockade folk till trakten – och älven är fortfarande en populär sportfiskeälv, även efter bygget av kraftverket. Laxfiskets betydelse för Älvkarleby finns dokumenterat ända från 1100-talet. Julita kloster hade då fiskerätt för laxen från Älvkarleby. Kung Knut Eriksson överlät senare fiskerätten till munkarna i Viby kloster utanför Sigtuna. Det har varit konflikter historiskt mellan befolkningen uppströms Dalälven om vem som hade rätt till laxen. Dalkarlar och ortsbor har vid flertal tillfällen brutit sönder och förstört de fiskebyggnader som fanns vid Kungsådran där laxen fångades. Älvkarleby är ett av Sveriges äldsta vattenkraftverk och togs i drift 1915. Älvkarleby var Vattenfalls tredje stora projekt efter Olidans kraftverk i Trollhättan och Porjus kraftverk och syftet var att ge el åt mellansverige. En gång varje år, söndagen före midsommar, den s.k. "Fallens dag", öppnas dammluckorna och vattnet släpps fritt och hundratals kubikmeter per sekund dånar ut i fallfårorna
i avsikt att ge besökare en uppfattning om hur storslagna fallen en gång tett sig.

Älvkarlebyfallen har sedan 1700-talet lockat en rad konstnärer, bl. a. Elias Martin och Carl Johan Fahlcrantz. Till skillnad mot Rothsten, har dessa i regel avbildat fallen från ett större avstånd. Närheten till motivet i Rothstens målning förmedlar fallens storslagenhet, proportionellt förstärkt genom införlivandet av en konstnär i färd med att avbilda fallen, troligtvis Rothsten själv, samt andra resenärer. Figurerna betonar också det pittoreska inslaget i motivet. Den otämjda naturen både lockade och skrämde människan under 1700-och 1800-talen och nådde i Sverige med Marcus Larssons dramatiska målningar sin kulmen under mitten av 1800-talet.