No connection to server
278
1093891

Jean Hermanson

(Sweden, 1938-2012)
Estimate
10 000 - 12 000 SEK
894 - 1 070 EUR
916 - 1 100 USD
Hammer price
5 000 SEK
Covered by droit de suite

By law, the buyer will pay an artist fee for this work of art. This fee is 5% of the hammer price, or less. For more information about this law:

Sweden: BUS
Finland: Kuvasto

Purchasing info
Image rights

The artworks in this database are protected by copyright and may not be reproduced without the permission of the rights holders. The artworks are reproduced in this database with a license from Bildupphovsrätt.

For condition report contact specialist
Karin Aringer
Stockholm
Karin Aringer
Specialist Photographs and Contemporary Art
+46 (0)702 63 70 57
Jean Hermanson
(Sweden, 1938-2012)

"Tappning av järn, Åminne Bruk", 1970

Signed Jean Hermanson on verso. Gelatin silver print, image 16 x 23,5 cm. Sheet 23.7 x 30.2 cm.

Literature

Jean Hermanson e.a, "Fotografier", 2005, illustrated on spread p. 168-169.

More information

Jean Hermanson var en av landets mest framstående arbetsplatsskildrare, men fotograferade även i andra länder som till exempel Irland. Jean Hermanson var uppvuxen i en småländsk gjutarfamilj och det var i arbetarklassen han kände sig hemma. Hans livsprojekt blev att dokumentera människorna som faktiskt låg bakom det då växande svenska välfärdssamhället.
Under 1960- och 1970-talen gjorde han reportageresor till industrier i svenska bruksorter som resulterade i fotoböcker som ”Byggnadsarbetare” och ”Nere på verkstadsgolvet”. Det sena genombrottet kom med dokumentärfilmen ”Arbetets döttrar” (1986), som uppmärksammade kvinnliga arbetares slit på Abbas fiskrensningsfabrik i Göteborg och i en strumpfabrik i Malmö.
När Hermanson gick bort 2012 lämnade han efter sig hyllmeter med bilder på arbetare. År 2014 förvärvade Landskrona Foto Jean Hermansons samling bestående av
250 000 negativ och tusentals fotokopior. Nils Petter Löfstedt som var Hermansons fotoassistent, släppte 2017 ”Himlens mörkrum”, en hyllad dokumentärfilm om bildskatten. I filmen framgår att Jean Hermanson ångrade att han aldrig tog reda på namnen på dem som han porträtterat. Just då ville han inte att människor skulle känna sig uthängda eftersom fotoböckerna ofta innehöll kritik mot deras arbetsmiljöer.
I arbetet med filmen har Nils Petter Löfstedt lyckats spåra upp 400 namn baserat på Hermansons fotoarkiv. Några av dem söker han upp i filmen. Men han har också klivit in i de miljöer som fortfarande finns kvar. I år släppte Löfstedt även en bok om Jean Hermanson och hans bilder. I somras visades Hermansons bilder på en uppskattad utställning på Fabriken Bästekille på Österlen.
Hermansons porträtt och dokumentära bilder kännetecknas av en svärta, skärpa och känsla för detaljer, respekt för personen framför kameran och ett skickligt mörkrumsarbete. Det är på tiden att Hermansons arbete och tiden det dokumenterar får ta sin rättmätiga plats i den svenska fotohistorien.