No connection to server
243
950126

Gösta Adrian-Nilsson

(Sweden, 1884-1965)
Estimate
300 000 - 400 000 SEK
26 500 - 35 300 EUR
27 300 - 36 400 USD
Hammer price
500 000 SEK
Covered by droit de suite

By law, the buyer will pay an artist fee for this work of art. This fee is 5% of the hammer price, or less. For more information about this law:

Sweden: BUS
Finland: Kuvasto

Purchasing info
Image rights

The artworks in this database are protected by copyright and may not be reproduced without the permission of the rights holders. The artworks are reproduced in this database with a license from Bildupphovsrätt.

For condition report contact specialist
Lena Rydén
Stockholm
Lena Rydén
Head of Art, Specialist Modern and 19th century Art
+46 (0)707 78 35 71
Gösta Adrian-Nilsson
(Sweden, 1884-1965)

"Kavallerist"

Signed GAN. Also signed verso Gösta Adrian-Nilsson and dated Paris 1924. Canvas mounted on cardboard panel 35 x 26.5 cm.

Saleroom notice

Canvas mounted on cardboard panel.

Exhibitions

Göteborgs konsthall, 1928, catalogue no. 7 with title ”Husaren”.
Galleri Modern, Stockholm, 1932, catalogue no. 35 with titel ”Blå husar”.

More information

Gösta Adrian-Nilsson (1884-1965), den skånske pionjären för futurism och kubism i modern svensk konst, var besatt av uniformerade män, främst flottister och husarer/kavallerister. Han beundrade ”husarer och flottister inte bara för geometrin i deras uniformer”, som Nils Lindgren skrev med ett fint understatement i förordet till GAN-utställningen i Lunds konsthall 1977. De homoerotiska mötena med uniformerade män inspirerade i hög grad GANs skapande fantasi – det har han själv vittnat om i sina dagböcker.

Målningen Kavallerist, som GAN utförde i Paris 1924, är en reminiscens av hans möte med en husar i Malmö, då han var hemma i Lund under sommaren 1923. Men redan 1918 hade GAN i Stockholm utfört två så storartade kavalleristmålningar som Blå husarer och Kavallerister. Hans båda rörelsefyllda målningar av vaktparaden i Stockholm från 1917-1918 hör, med sina rytmiskt marscherande blå livgardister, till samma kategori av målningar med uniformerade blå soldater.

Under fem år, 1920-1925 bodde GAN i Paris med avbrott för två längre vistelser i Lund och Halmstad somrarna 1922 och 1923. En lördagskväll i augusti 1923 tog han tåget till Malmö och besökte Kungsparkens restaurang, där han lyssnade på ”husarmusiken”. ”Jag berusade mig”, skriver GAN i sin dagbok, ”lamporna strålade, musiken dånade, unga män i engelska kläder gingo förbi” (dagboken 24.8.1923). Det erotiska mötet med en husar i parken efteråt kom att inspirera GAN till en hel rad av husarmålningar: ”Jag lever!”, skriver han entusiastiskt och fortsätter: ”Här förenas rött och grönt mot svart, grått, vitt – och citrongula snören och citrongula knappar lyser. Här är åter det som är. Det blodfullaste jag målat på långa tider – därför att blod föder blod, kraft expanserar kraft” (dagboken 29.8.1923).

Inspirerad av detta nattliga möte (och kanske fler möten) målade GAN ett antal husarmålningar, två av dem med en röd husar och flera med en blå husar, de senare med titeln K 7 eller K 7 Husar. Det är målningar i den strama syntetiskt kubistiska stil, som GAN övergick till i Paris efter sin fragmenterade kalejdoskopiska stil under 1910-talet. Förkortningen K 7 står för Kronprinsens husarregemente i Malmö, men K:et kan också tolkas som kod för t.ex. ”Kungsparken”, ”Kavallerist” eller ”Kubism”.

Kavallerist från Paris 1924 har en något annorlunda karaktär än raden av tidigare husarmålningar. Här möter en husar i form av en stående gestalt, målad i syntetiskt-kubistisk stil som en mera sammanhållen figur. Färgen på uniformen är inte längre mörkt blå utan ljusblå, och de för husaruniformen karaktäristiska snörmakerierna är inte längre gula utan vita, liksom plymen i uniformsmössan, handskarna och sporrarna. Han omges av träd, där stammen och grenarna framträder som skelett i det gröna och vidare av hus som signalerar stadsmotiv. Eftersom 5-våningshuset till vänster har en svensk flagga på taket kan stadsmotivet tydas som syftande på Malmö snarare än på Paris, även om det rör sig om starkt abstraherade former. Mellan två av fönsterraderna har GAN roat sig med att peta in två fönster i form av bokstäverna H och U med U:et delvis skymt, alltså HU = Husar. En markant detalj i husarens rekvisita är den vita sabeln, som med sin placering mellan hans lår konnoterar det manliga organet. En annan märklig och mera gåtfull detalj är den svarta ”bindeln” ovanför hans ögon.

Jag avläser denna ”parisiska” husar/kavallerist som en nostalgisk återblick på mötet med husaren i Malmö ett drygt halvår tidigare. Möjligen kan målningen tolkas som ett symboliskt porträtt av GAN själv i husaruniform, drömmande sig tillbaka till den förra sommarens erotiska utlevelser. Den svarta ”bindeln” över ögonen tyder på att husaren är försjunken i drömmar eller snarare i ett inre skådande. Men varför kallade GAN målningen ”Kavallerist” och inte ”Husar”? Förklaringen är helt enkelt att ordet ”kavallerist” var synonymt med ordet ”husar”. När GAN ställde ut målningen i Göteborgs konsthall 1928, ändrade han titeln till Husaren, och fyra år senare i Stockholm till Blå husar, då tavlan för övrigt köptes av en privatperson. Allt sedan dess har denna märkliga GAN-målning varit osynlig för allmänheten – fram tills nu 85 år senare.

Jan Torsten Ahlstrand
Konsthistoriker och GAN-expert

Lund 13.9.2017.

Artist

Gösta Adrian-Nilsson is most notable as a visual artist, and he is a pioneer of Swedish modernism. He studied at the Tekniske Selskabs Skole in Copenhagen and later for Johan Rohde at Zahrtmann’s school in Copenhagen. As an avant-gardist, Nilsson was constantly searching for new influences. In Berlin, he was influenced by the circle around the radical magazine Der Sturm, through Kandinsky and och Franz Marc. In Paris through Fernand Legér and the artists in his circle. GAN was an eclectic in the positive sense of the word. He took the the artist styles of the 1900s and created new impressions. Symbolism, cubism, futurism, expressionism, constructivim and Theosophy were the colours occupying his internal pallet. He had a sharp eye for the masculine and his painting was often energized by the vitality of modern technology, vibrant eroticism, and echoes of tyrants. No other Swedish modern artist exhibits such a unique style.

Read more