Torsten Andersson
Covered by droit de suite
Image rights
The artworks in this database are protected by copyright and may not be reproduced without the permission of the rights holders. The artworks are reproduced in this database with a license from Bildupphovsrätt.
For condition report contact specialist
Untitled
Signed Torsten Andersson and dated 89 on verso. Canvas 127.5 x 127 cm.
More information
"Vad var det som hände år 1966? Jag befann mig plötsligt i en total ensamhet och ödslighet. Någon skrev nyligen att jag misslyckades med att reformera Konsthögskolan. Att man inte kan undervisa när man inte vet vad man vill. Det är inte sant. I konsten fanns inte någon gemensam norm för vad vi skall vilja som individer och lärare och det kommer inte att finnas så länge det demokratiska samhället består. Vi måste alla återskapa språket. Språket måste upptäckas på nytt ”från den första bokstaven till den sista”, säger Picasso. ”Från och med van Gogh är vi – oavsett hur stora vi må vara i viss mening autodidakter – man skulle nästan kunna säga primitiva målare. Målaren lever inte längre inom en tradition”. Fastän denna konstsyn funnits i ett halvt sekel var den obefintlig på Konsthögskolan i Stockholm år 1960 när jag tillträdde min tjänst. Det var på dessa villkor jag arbetade. Jag misslyckades inte. Jag lade grunden åt de förändringar som följde. Det var andra krafter som drev ut mig i kylan. Jag gick min väg när simpla, världsliga händelser kolliderade med min ambition som målare.
Artist
Torsten Andersson is a Swedish visual artist who was a student at the Royal Institute of Art in Stockholm from 1946-50 and then professor from 1960-66. He has twice received the Carnegia Art Award, winning first prize in 2008, and winning the Chock prise in 1997. Andersson has dedicated himself to an explorative form of painting, seeking what he terms his own language and a new path for painting. In the early 1960s, Andersson reached a breakthrough with his paintings “Måsen” and “Källan”. Later he focused on painting portraits of fictional sculptures. Known for his vigorous self-criticism, Andersson is known for destroying works that he believes don’t live up to his fullest potential.
During his lifetime Andersson exhibited internationally and participated in the 32nd Venice Biennale in 1964 and the São Paulo-Biennale in 1959 och 1983. Retrospective exhibitions of his work was held at Moderna Museet in 1986 and Malmö Konsthall in 1987. His work was featured but not limited to solo and group exhibitions at Gothenburg’s Art Museum (2008), Moderna Museet in Stockholm (2006), Zeno X Gallery in Antwerp (2003), Konstmuseum Bonn (1999), Louisiana Museum of Modern Art, Humlebæk (1997), Malmö Konstmuseum (1995), and Centre Georges Pompidou, Paris (1981).