Ola Billgren

Billgrens målningar karaktäriseras av både dubbelhet och mångtydighet, såväl i uttryck som i innehåll, och den drömska närvaron är omisskännlig. I målningen ”Moderskärlek” från 1993 kommer denna dubbelhet tydligt till uttryck. Tekniken med det realistiska måleriet som skildrar Jungfru Maria påvisar hans intresse för det avbildande. När denna bakgrund målats har konstnären dock gått över det färdiga motivet med en färgskrapa och lagt till den blodröda färgen. Med detta reducerande av den ursprungliga bilden och med tillägget av det röda skapar Billgren en målning som via uppbyggande och reducerande processer funnit sin slutgiltiga form.
Så här uttrycker konstnären själv i katalogen som åtföljde utställningen på Galleri Engström 1996:
Måleriets uppgift är att vara en diskurs om seendet och inte klassificera naturalier. Detta var åtminstone min utgångspunkt när jag för tre år sedan började experimentera med (kvasi)monokromt måleri i kadmiumrött. Till en början föll det sig ur färgupplevelsesynpunkt mest adekvat att avstå från allt föreställande innehåll, men jag ändrade uppfattning efter en tids undersökning. Jag hade fäst mig vid färgen rött i huvudsak beroende på en paradoxalitet hos den, att den på en gång gläder och attackerar, smickrar och förödmjukar blicken.
Det visade sig att tolkningen av detta förhållande gynnades genom införandet av en operator i form av ett enkelt motiv av t ex porträtt- eller interiörkaraktär (ansikten, möbler osv) som på ett energiskt sätt tilltalade betraktaren och gav en mindre fridfull innebörd åt skärskådandet. På det sättet, genom att fylla referentens plats, hoppas jag kunna berätta något om den visuella nödvändigheten: om såväl viljan att se som viljan att vara sedd och därtill att ge en ocensurerad version av det rödas symboliska register. Vad jag försöker är med andra ord att genom viss analys få färgen att öppna sig semantiskt, så att dess mer eller mindre givna betydelser får sitt sammanhang belyst.”