Vilhelm Hammershöi

För Vilhelm Hammershøi kom interiören att utgöra en ständig följeslagare. I sina hem runt om i Köpenhamn skapade han de interiörer som vi förknippar med honom. Han utvecklade tidigt sin stil och höll fast vid den. Trots att det pågick revolutioner i samhället och konsten utanför hans fönster fortsatte han att rikta blicken inåt: både fysiskt och psykiskt. Det finns en spännande dualitet hos konstnären där han i sitt motstånd mot det nya revolutionerar genom att återgå till 1600-talets interiörer av mästare som Vermeer och Wrel samtidigt som hans konst speglar utvecklingen av ett psykologiskt djup i det han målar.

Precis som för andra framsynta målare i konsthistorien blir de trånga och traditionsbundna bojorna vid Konstakademien snart olidliga och detta hände även för den unge Hammershøi. 1883 sökte han sig till De Frie Studieskolor som leddes av P S Kröyer och ett par år senare debuterade han på Charlottenburgs Forårsudstillning och denna utställning kom att förändra Hammershøis liv. Hans bidrag var den målning som fick mest uppmärksamhet, diskuterades och debatterades i tidningar och i konstkretsar. Det fanns inga skarpa linjer, paletten var dov med grått och brunt och det psykologiska djupet i målningen förebådade de symbolistiska strömningarna omkring sekelskiftet som låg ett decennium fram i tiden. 40 unga konstnärer skrev ett öppet protestbrev till Konstakademien och försvarade Hammershøi som verkar ha tagit det hela med ro.
När han söte igen till samma utställning några år senare blev han helt refuserad. Det starka motståndet han mötte i akademien omvandlades till handling när han tillsammans med flera andra framsynta konstnärer skapade en protestutställning med ett femtiotal verk. Det var nu som tandläkare Alfred Bramsen gjorde entré i Hammershøis liv. Bramsen kom att bli den störste samlaren av konstnärens verk och ägde som mest 62 verk (vilket är en femtedel av hela konstnärens oevre). Han stod bakom tre stora retrospektiva utställningar (1900, 1916, 1930) och kom att utgöra ett viktigt stöd som mecenat för Hammershøi i hans resa mot att skapa den stil och karakteristik som vi förknippar med honom idag. Att idogt och motströms hålla fast vid något som inte förstås av sin samtid kräver mod och stöd vilket Bramsen erbjöd. Det aktuella katalognumret har tidigare ingått i denna viktiga samling.
Auktionens målning ”Pigen daekker Bord” målades 1895 när konstnären och hans fru Ida (född Illsed, syster till konstnären Peter Illsted) slagit sig ned i ”Struensees villa” i Fredriksberg. I denna villa skall livläkaren Friedrich Struensee ha bott (för oss kanske främst känd genom P O Enquists bok ”Livläkarens besök”) och gav säkert upphov till inspiration och historieberättande för paret . Det aktuella katalognumret är stort till formatet då konstnären som för det mesta uppehöll sig vid mindre dukar. Hammershøi ger rummet och pigan lika mycket uppmärksamhet genom att hon stannat till under en sådan vardaglig syssla som att duka. Världen utanför upphör helt att existera när man betraktar målningen för både blicken och tanken riktas inåt. Trots att inspiration tas från 1600-talets mästare känner vi som samtida betraktare också igen estetiken hos b.la. Ola Billgren – en känsla av närvaro men inte interaktion. Vi som betraktare bjuds in till scenen med pigan som dukar bordet men vi kommer aldrig henne nära. Bordet är dukat för två, men för vilka? Det pågår en historia som vi bara kan vidröra i tanken och inga ledtrådar ges. Det ges inga förklaringar till betraktaren och vi kan fortsätta att ställa frågorna men Hammershøi ger inga svar.