Bruno Liljefors

Under Bruno Liljefors akademiår (1879-1882) var sällskapsleken ”Näsvisa frågor” populär. Den påminde lite om en mina vänner-bok eller Marcel Prousts kända ”Questionnaire” – frågor vars svar skulle spegla den utfrågades karaktär. På frågan ”Hwad är er käraste sysselsättning?” svarade Liljefors: ”Att måla räffysionomier”. Denna sysselsättning kom att skriva in honom som en av de mest folkkära konstnärerna i den svenska konsthistorien.
Auktionens toppnummer ”Rävar” är målad 1886, ett av konstnärens absoluta toppår. Måleriet är krispigt och skapar en kontrast mellan djurens porträttmässigt exakta avbildning och naturens fria, snabba och tillsynes ”slarviga” avbildning. Vi ser att motivet inte alls har temat överlevnad utan avbildar två rävungar som stillsamt ligger och solar sig i det varma ljuset. Den japoniserande kompositionen med det djärvt beskurna nära perspektivet ger betraktaren en intim samhörighet med motivet där horisontlinjen saknas och merparten av bildrummet upptas av den nästan monokroma sandbädden. Denna typ av motivuppbyggnad är återkommande omkring 1885-1886 där vi ofta möter en ljus bakgrund hos konstnären. Enskilda grässtrån är näst intill kalligrafiskt återgivna där Liljefors frammanar effekten av de tunnaste stråna, i bakgrundens grönskande vegetation, genom att rista i den ännu våta färgen. Den sandiga koloriten som upptar merparten av motivet blir en vacker kontrast till de olika klorofyllgröna inslagen och röda accenter som sticker fram ur gräset. Den centralt placerade maskrosbollen får en alldeles egen plats för betraktaren: det är nästan så vi kan böja oss fram, plocka den och först då upptäcka rävungarna. Om man talar om 1880-talet som djurstudier i närhet kommer Liljefors att under det kommande decenniet omkring sekelskiftet 1800/1900 mer rikta sig mot att avbilda naturen som ett biotopstudium av täta skogsinteriörer, våtmarker, kustnatur, vassruggar och hedlandskap med gärdsgårdar och enbuskar.
Efter återkomsten från sin första resa till Grez 1884 bosätter sig Liljefors i Qvarnbo utanför Uppsala där han omgav sig med både levande och döda djur för sina målningar. Känslan av harmoni och ljus som konstnären tog med sig från Frankrike följer med honom i motiven från denna period trots att de behandlar det ständiga temat ”kampen för tillvaron/ den bäst anpassades överlevnad”. Det är 1885 när han arbetar i mindre format som b.l.a ”Djurstuider” (idag i Nationalmuseum samlingar) tillkommer och flera andra målningar där han tar med sig intryck ifrån det franska friluftsmåleriet och den japanska bildkonsten. I Bo Lindvalls bok om konstnären (1960) poängteras skillnaden i motivvalen mellan åren 1885 och 1886 där det tidigare året handlar om kamp och strid medan 1886 förevigar ”mer domestika sysselsättningar i djurens värld” (Lindvall s 73). Det är detta år den monumentala ”Rävfamilj” (Nationalmuseum) tillkommer tillsammans med andra viktiga verk som: ”Hökbo” (utställd på Parissalongen) och ”Nötskrikor” (Nationalmuseum). Hos Bukowskis har de högsta noteringarn för Liljefors uppnåtts för verk omkring denna period: ”Änder” utförd 1887 (11 150 000 kr), ”Katten Jeppe i solsken” utförd 1884 (5 250 000), Räf som lurar på trastar” utförd 1887 (5 150 000 kr) och ”Duvhök och ringduva” utförd 1885 (4 050 000 kr).