Jenny Nyström

Det var genom att vinna den kungliga medaljen 1881 för prisämnet ”Gustav Vasa som barn inför kung Hans” som Jenny Nyström kom till Paris. Hennes vistelse där varade mellan 1882 och 1886 och under denna tid vistades omkring 90 svenska konstnärer till och från i konstens huvudstad, flera av dem kvinnor.
Trots att den franska Konstakademien École-des-Beaux-Arts inte tillät kvinnor studera därvid (detta förbud lyftes 1896) fanns det flera andra privata skolor och lärare som tillät både kvinnor och män som elever. Det är nu som det fria och omskrivna ”konstnärslivet” träder in även för kvinnorna och även de kan delta i det bohemiska livet på caféerna, museerna och utflykterna till Paris förorter. En av de mest betydande platserna där de sociala gränserna suddades ut var ateljén som ofta delades av ett par eller fler konstnärer. Den ryskfödda konstnären Marie Bashkitrtseff, samtida med Jenny Nyström i Paris, skriver i sin dagbok om hur det är att komma till ateljén på morgonen: ”I ateljén försvinner allt. Man har inget namn, ingen familj, man är inte längre sin mors dotter, man är sig själv, man är en individ. Man har att framför allt skapa konst, och inget annat. Man känner sig så nöjd, så fri, så stolt” (”De drogo till Paris”, 1988, sid 19f. )
I det aktuella katalognumret ”Från min atelier i Paris" får vi som publik ta ett steg in i denna privata sfär, där allt har stannat upp. Är det en av konstnärsvännerna som ligger och vilar på divanen eller en modell som tar en paus? Bilden andas verkligen Paris och 1880-tal med ateljéns rekvisita à la japonaise, den moderiktiga stilen med inspiration från Japan och östra Asien. Motivet är tidigare endast känt i två versioner: det ena (privat ägo) såldes på Bukowskis 1992 och den andra ägs av Kalmar Konstmuseum.