"Leo Castelli", 1990.
Signed Fredrik Wretman and dated 90 on verso. Cibachrome, image 119 x 210.5. Including original iron-frame, 123 x 215. Unique.
Acquired from the artist during the exhibition "A Museum Fill Out (American Floors)", 1991.
Borås Konstmuseum, "A Museum Fill Out (American Floors), 1991.
Auktionens konstverk "Leo Castelli" var en del av installationen "A Museum Fill Out (American Floors)" på Borås Konstmuseum 1991. Installationen bestod av 30000 L vatten; 6 L tusch; 20 cibachromer. "Leo Castelli" i detta format finns bara i ett exemplar. Samma motiv, men i ett annat utförande och annat format, ställdes ut några veckor senare på Moderna Museet i Stockholm och ingick i installationen "American Floors, Russian Slippers".
Speglingar och reflektioner
Fredrik Wretmans verk ”Leo Castelli” är ett av tjugo fotografier som utgjorde en del i ”American Floors”, en installation och mytomspunnen utställning som bland annat visades på Moderna Museet 1991. Fotografierna i sviten avbildade golv från amerikanska gallerier och konstinstitutioner, däribland det legendariska Leo Castelli Gallery där konstnärer som Jackson Pollock, Robert Rauschenberg och Andy Warhol ställts ut.
Fotografierna i "American Floors, Russian Slippers", som visades på Moderna Museet, exponerades i järnramar som var utplacerade på golven. Delar av utställningsrummen fylldes av vattenspeglar som installerats i grunda bassänger och åstadkom ett slags illusion eller dubblering av utställningsrummet. Där filosofin har förhållit sig skeptisk till speglingen som bedräglig har dess sken omfamnats av konstnärer och författare. Illusionen, filtreringen och den medierade, distanserande tillägnelsen av verkligheten är centrala i Wretmans verk.
Fotografiernas status som konstverk leder med självklarhet till konsthistoriska associationer: Warhols repetitiva serialitet eller då vi går nära inpå förstoringarna och uppmärksammar dess punkter och drar oss till minnes det förra sekelskiftets måleri.
Sviten ”American Floors” skapades under Wretmans tid som PS 1-stipendiat i New York i slutet av åttiotalet. I verken undersöker Wretman kontextens betydelse för meningsalstring och konstverket som bärare av innehåll.