Annica Karlsson Rixon

Annica Karlsson Rixon tillhör den grupp av fotografer som var med och förändrade konstscenen i Sverige under 1990-talet. De utvecklade det dokumentära fotografiet mot ett konceptuellt och idébaserat arbetssätt och använde kameran som ett av många konstnärliga redskap för att undersöka bland annat könsroller och maktstrukturer i samhället.

Annica Karlsson Rixon är utbildad inom en dokumentär fototradition och var tillsammans med Annika von Hausswolff, Lotta Antonsson, Maria Miesenberger m.fl. en del av den konstnärsgeneration som slog igenom internationellt med idébaserat fotografi. Rixon har återkommande arbetat med porträtt och sedan 90-talet har hon fotograferat sig själv, konstnärskollegor och vänner med ibland konsthistoriska nyckelverk som referenser. Under sin utbildning på Nordens fotoskola var hon med och startade föreningen KFN (Kvinnliga Fotografer i Norden). De arrangerade bland annat seminarier för att hitta redskap att kritiskt, estetiskt och humoristiskt diskutera samtiden med fotografi. Flera av föreningens medlemmar blev utvalda att medverka i utställningen ”Lika Med” på Moderna Museet 1991 vilket för Rixon innebar startskottet på en karriär som konstnär. Under mitten av 1990-talet levde och arbetade hon på amerikanska västkusten där hon bland annat arbetade med ett antal porträttserier på vänner och kollegor där hon till exempel anspelar på Skagenmålarnas tavlor. Några av dessa motiv kunde ses förra vintern på Waldemarsuddes utställning ”Skagen – en skandinavisk konstnärskoloni”. På senare tid visar hon ofta sina fotografier i stora installationer. Sedan 2004 har Annica Karlsson Rixon ägnat sig åt konstnärlig forskning i fotografisk gestaltning. Hon har varit adjungerad professor i fotografi vid Högskolan för fotografi vid Göteborgs universitet och nu doktorerar hon vid samma institution.

Intresset för fotografiet som medium genomsyrar Karlsson Rixons konstnärskap. Flera av hennes verk befinner sig i gränslandet mellan det dokumentära och det iscensatta och frågan om fotografiets äkthet ställs på sin spets. Hon har konsekvent arbetat med frågor kring identitet och representation. Hur skapas kanon i konsthistorien? Vem ges plats och hur görs urvalet? Hennes dokumentära bilder är alltid en del av ett större projekt eller innebörd – de sätts i en social, ideologisk och historisk kontext.

Annica Karlsson Rixons fotografiska serie ”Truckers and Others” är en färgsprakande kartläggning av lastbilskulturen som del av det Kaliforniska landskapet. Serien består av uppemot 1700 fotografier tagna på Interstate 5 mellan Los Angeles och San Francisco under åren 1994-98. I omkörningsögonblicket fångar Karlsson Rixon lastbilen i full fart. I många av bilderna reagerar chauffören med en glad eller förvånad hälsning. De många fotografierna presenteras i färgkoordinerade rutmönster. Ett fåtal av bilderna finns i ett större format, ”Cooper and sons” är en av dessa. De stora lastbilarna och de ensamma lastbilschaufförerna speglar en typiskt manlig miljö, vägens ensamma riddare, som har en särskild plats inom den amerikanska kulturen. Men det handlar inte bara om att på avstånd skildra mannen och hans maskin utan om samspelet mellan lastbilschaffisarna och fotografen när hon passerar dem på vägen. Här har fotografen all makt eftersom männen bakom ratten inte kan göra något för att påverka vad hon ser genom linsen, hur bilden ska bli eller vad hon väljer att göra med den.