Olle Olsson-Hagalund

1936 hjälpte Olle Olsson en skeppsredare i Stockholm att dekorera hans portuppgång, som tack blev han erbjuden att få följa med en lastbåt som skulle gå rutten Gdyina-Kotka och sen via finsk-ryska gränsen över till Liverpool-Bremerhaven. Han bestämde sig för att anta erbjudandet eftersom han lockades av att få besöka platser dit inga turister hittade. Vilket äventyr det blev! Han fick besöka sjömanskrogar i djupa källare med stampade jordgolv. Genom whiskyångor och rökridåer såg han brokiga samlingar av sjömän från världens alla hörn och lättklädda och uppsminkade kvinnor, både unga och gamla. När man väl anlöpte hamn gav sig styrman och hans besättning ut på ”härjningståg” och Olle följde med för att se om han fann något ”matnyttigt” att avbilda. Kurtis och dryckenskap deltog han aldrig själv i, det var inget som intresserade honom. Det var människorna som fascinerade, deras mångfald och beteende var upplevelsen. Väl hemma i Hagalund målade han sen efter minnet, om än ibland något förskönat. Fast egentligen var inte Olle Olsson så där väldigt mycket för att resa, om man bortser från Köpenhamn dit han återvände varje år för att fira bokskogens skira lövsprickning från 1930-talet och framåt. Paris tilltalade honom också, när han tillfrågades av tidningarna om vad han tyckte om Paris svarade han kort ”Ja, det var ju ganska likt Hagalund”. Han fann speciellt Montmartres nötta fasader och slingrande smågator hemtama, det var bara ljuset som skilde sig åt från Hagalund. Han kommenterade ofta: ”allt finns ju inom ett stenkast och den största chansen till utveckling synes mig vara på den plats på jorden där man har sina rottrådar”.
Den aktuella målningen har tillkommit 1936 efter hemkomsten från resan till England via Polen. Med stor charm skildras folklivet på de regnvåta trottoarerna, barn med engelska flaggan i hand, en rund gumma med yllesjal och i fönstret skymtar en nyfiken dam i rött hår. De små tegelhusen är smala och skeva med klasar av skorstenar. Atmosfären är på ett sätt densamma som i Hagalund men arkitektur och grådis skapar en reseberättelse som beskriver en annan plats på jorden.