A Gustavian secretaire by Georg Haupt, master 1770 (not signed.

GEORG HAUPT – MÄSTARNAS MÄSTARE
Georg Haupts namn förknippas med möbler av en enastående kvalitet. Ingen annan svensk mästare under 1700-talet kan mäta sig med honom vad gäller säker formkänsla och utsökta inläggningar. Han kom att spela en huvudroll i Sverige vid stilskiftet från rokokon till den nyklassiska gustavianska stilen åren kring 1770. På 1760-talet gav han sig ut på gesällvandring för att förkovra sig i yrket och lära av de stora mästarna i framförallt Paris och London. Av de utländska uppdragsgivarnas höga rang att döma måste Haupts skicklighet ha vunnit stort erkännande som även måste ha nått Sverige, eftersom han 1769 utnämndes till svensk hovsnickare. Samma år hemkallades han för att tillverka ett skrivbord med uppsats på beställning av kung Adolf Fredrik som present till sin gemål drottning Lovisa Ulrika. Vid denna tid var mästarna i Sverige fullt upptagna med att tillverka möbler med svängda former i yppig rokoko. I kontrast till dessa bukiga rokokomöbler introducerade Haupt det nyklassicistiska raka formspråket med drottningens skrivbord, som också var hans mästerstycke. De officiella kungliga uppdragen var viktiga prestigeuppdrag som markerade Haupts ställning som den främste bland ebenisterna. ”Haupt”, för att citera Ljungström: ”å sin sida, gjorde sitt yttersta i de stora kungliga uppdragen, medveten om deras attraktionskraft för andra beställare”. Framstående gustavianska ebenister hämtade former och mönster av Haupt, däribland Gottlieb och Fredrich Iwersson, Anders Lundelius, Johan Neijber, Gustaf Foltjern, Niclas Korp och Nils Petter Stenström. Georg Haupt avled plötsligt under sin produktiva period 1784 endast 43 år gammal.

AUKTIONENS SEKRETÄR – MED RAFFINERAD STRAMHET FRÅN GEORG HAUPTS SENARE SKEDE

Med auktionens sekretär visar Georg Haupt sin innovativa förmåga att alltid vara i framkant av svensk möbelutveckling. Genom sina erfarenheter från gesällåren utomlands kunde han utveckla den nyklassiska stilen. Under 1770-talet graverade han porträttmedaljonger, lagerhängen och bladverk i sina fanerstycken och fyllde gravyrspåren med färgat vax för att ge liv åt motiven. Från omkring år 1780 fram till sin död 1784 lämnar han alltmer den höggustavianska stilen med rika figurativa motiv med gravyrer till förmån för inläggningar med ren siluettverkan där träets naturliga ådring utgör den dekorativa effekten. Han förebådar därmed den sengustavianska stilen med mer sparsmakad dekor där större fält av mahogny med dekorativ teckning får dominera möblernas front och sidor. Mahognyfälten omges av geometriska bandverk som förhöjs med Haupts osvikliga känsla för skuggeffekter som skapas med hjälp av linjer av ebenholtsfaner. Under 1780-talet gör han fält med rundad nederdel, som flankeras av lagerkvistar eller spaljémönster för att skapa djupverkan. Genom att göra ett avancerat böjt spaljémönster i hörnen nedanför frontens stora fält av mahogny på auktionens sekretär ger han extra volym åt inläggningen. Till detta låter han utsökta förgyllda mässingsbeslag kontrastera mot faneret. Förutom auktionens sekretär finns det fler exempel på Haupts möbler med stora mahognyfält från hans senare produktion, bl.a. ett skivbord från omkring år 1780 i Husgerådskammarens ägo (se Ljungström, nr 66, sid. 146), samt en byrå signerad och daterad 1784 (Lagerquist, nr 54, sid. 182). De ger alla prov på hans kreativa förmåga att utveckla sin design av höggustavianska möbler med figurinläggningar på 1770-talet till möbler utförda i raffinerad stramhet på 1780-talet.