AUTOMATUREN SOM SYMBOL FÖR DEN VÄSTERLÄNDSKA VÄRLDSBILDEN OCH DEN MEKANISERADE SKAPELSEN

Auktionens automatur tillhör sällsyntheterna på marknaden. Uppskattningsvis finns det bara ett hundratal betydande automatur bevarade i form av olika djur såsom elefanter, lejon, hästar, hundar och fåglar. De flesta av dem finns på museum idag. Då de framställdes under 1500- och 1600-talen, i framförallt Augsburg och Nürnberg var de hett eftertraktade statusföremål bland kungar, furstar och en förmögen borgerlig elit. Automatur var även eftertraktade i den lärdes bibliotek eller ”kunstkammer”, där kabinettskåp fyllda med exotiska samlingar av mineraler, koraller och matematiska instrument tävlade med uppmärksamheten från konstfärdiga automatur och självspelande musikinstrument. De mekaniska uren som började växa fram under medeltiden fick en speciell utformning i södra Tyskland i form av avancerade rörliga figurer, som härmade Guds skapelse och fick sin samtid att häpna. Uret med dess visare, slag och rörelser blev en symbol för Guds ordning av universum, jorden och människan. Kungar och furstar avbildad sig gärna med ett ur vid sin sida som symbol för en oföränderlig, lagbunden hierarkisk samhällsordning. Samtidigt var det början på en vetenskapsutveckling där automaturen kan ses som fröet till dagens robotar. Även på det filosofiska vetenskapliga planet kom automaturen med tiden att väcka tankarna om djuren och människorna som maskiner. Descartes teorier på 1600-talet om djurens mekaniska fysionomi ledde fram till LaMettries manifest ”L’homme machine” (Maskinen människan, 1747) där han likställde människan med djuren som lagbundna maskiner.

FRÅN SMED TILL URMAKARE

Framtill 1500-talets mitt var urtillverkningen begränsad och ingick bland hantverksskråna för smeder, vapen- och låstillverkare. Under 1500-talets andra hälft kom dock urmakarna att skapa en egen yrkesidentitet.

Uret var fram till uppfinningen av pendeln på 1650-talet en dålig tidmätare. Till en början förknippades de mer med modeller för astronomiska observationer än vardaglig tidmätning.

AUTOMATUR I SVENSKA SAMLINGAR

Kända automatur i svenska samlingar finns närmast i Konseljsalen på Kungliga slottet i Stockholm och på Skokloster slott. Det kungliga automaturet mäter 46 cm i höjd och utgörs av ett lejon som leds av en morian. Verket får lejonets käkar och ögon att röra sig samt morianens huvud och arm. Skoklosters automatur har fått skepnad av två lejon.