"Jura, Frankrike, 1949"
Signed CHR Strömholm and also CHR with fingerprint on verso. Printed by Örjan Kristenson in 1990. Gelatin silver print, image 44.7 x 34.9 cm. Sheet 49.9 x 40.2 cm.
Acquired directly from the photographer.
Joakim Strömholm (ed), "Post Scriptum Christer Strömholm", 2012, illustrated full page p. 281.
STRÖMHOLMS FANTASTISKA BILDER
På följande uppslag syns bland annat två av Christer Strömholms mest kända bilder, ”Bleka Damen, Barcelona, 1955” och ”Paris, 1962”. Två bevis för hans osvikliga känsla för intressanta och personliga motiv. Strömholm själv var en äventyrare och en på många sätt kontroversiell person som bröt upp från sin borgerliga bakgrund och deltog som frivillig i spanska inbördeskriget, finska vinterkriget och i den norska motståndsrörelsen. Efter andra världskriget flyttade han till Paris och skrev in sig vid konstakademin. Fotografi blev snart Strömholms främsta uttrycksform och hans motiv från Paris bakgator med bilder på prostituerade, transsexuella och utstötta upplevdes av många som provocerande och skrämmande samtidigt som de blev högt uppskattade och stilbildande.
Strömholm representerar klassiskt svartvitt fotografi och tillhör en generation av fotografer som gick ut i samhället och gjorde kameran till ett personligt konstnärligt uttrycksmedel. På 1960-talet grundade han Fotoskolan i Stockholm där över 1200 elever utexaminerades mellan 1962-1974. Strömholm undervisade där många av dagens mest kända fotografer, bland andra Dawid, Anders Petersen och Gunnar Smoliansky. Målsättningen var att utbilda personligt skapande fotografer. Strömholm hade en omvittnad god förmåga att plocka fram sina elevers självförtroende och lade stor vikt vid att lära eleverna att förhålla sig till sina bilder. Det var diskussionerna om bilden och själva känslan i dem som var viktigast på skolan, den tekniska aspekten sågs nästan som ett nödvändigt ont. Christer Strömholm utnämndes till professor i fotografi 1993 och fick Hasselbladspriset 1997.
Det viktigaste arbetstemat för Strömholm blev sökandet efter och utforskandet av människors sanna identitet. Hans dokumentära bilder från projektet i 1950-talets Paris, “Vännerna på Place Blanche”, är idag legendariska. Lika känd som sviten om vännerna på Moulin Rouges och nattklubbarnas Place Blanche är bilden av den välsminkade bleka damen. Att fotografera var för Christer Strömholm en helig uppgift. Han arbetade inte med kommersiella uppdrag utan tog diverse ströjobb, som till exempel pressfotograf, bartender och reseledare för att få ihop pengar till film och framkallning. Det var på en resa till Barcelona som den berömda bilden av bleka damen togs på en eftermiddagsbordell, i en paus mellan de guidade turerna. Bleka damen har bland annat visats på MoMa i New York fram till februari 2012 tillsammans med andra världsnamn inom fotohistorien. Bilden är även omslag på senaste utgåvan av “La Petite Encyclopédie de la Photographie” som behandlar fotohistoriens 220 främsta fotografer.
Christer Strömholms bilder av efterkrigstidens Europa visar den fattigdom och de mänskliga spillror som kriget lämnade efter sig. 1949 befinner han sig i Jurabergen på gränsen mellan Schweiz och Frankrike. Där tar han några fantastiska bilder av barn på landsbygden, bland annat pojken som stolt visar upp sin snigelodling och de två bondflickorna som poserar i ladan med solens strålar som en gloria kring flätorna. Bland de många andra ömsinta porträtt av små barn som han mött på sina resor finns bilden av de två små pojkarna som med nyfiken men samtidigt allvarlig uppsyn möter fotografens blick mitt i leken på en gata i Paris. Bilden är typisk för Strömholms många barnporträtt, bilder med ett psykologiskt djup som alla präglas av en ensamhet och isolering som kanske går att finna i Strömholms egen barndom.