Henri Cartier-Bresson
"Sunday on the Banks of the Marne", 1938
Signed C H.C.B on verso. Also with stamp "Copyright Henri Cartier-Bresson" on verso. Vintage. Gelatin silver print, image/sheet 14.5 x 22 cm.
Saleroom notice
It's a vintage print.
Exhibitions
Fotografiska, Stockholm, "Henri Cartier-Bresson: The Man, the Image & the World", 2013 (another example exhibited).
Literature
The Museum of Modern Art,"The Photographs of Henri Cartier-Bresson", 1947, illustrated p. 36.
Simon and Schuster, "The Decisive Moment", 1952, illustrated p. 3.
Montier, "Henri Cartier-Bresson and the Artless Art", 1996, illustrated p. 118.
Museum Ludwig Cologne, "20th Century Photography", 2001, illustrated p. 40.
The Museum of Modern Art, "Henri Cartier-Bresson: The Modern Century", 2010, illustrated p. 150.
More information
Cartier-Bresson fotografier kretsar kring idén om “le moment decisive”, konsten att på en bråkdels sekund fånga det avgörande ögonblick, som manifesterar essensen i en situation. Men till skillnad från snapshotskulturens praktik dröjde det ibland dagar av sökande innan han fann det rätta ögonblicket. Med visionen att förmedla en gränsöverskridande omvärldsbevakning grundade Cartier-Bresson tillsammans med Robert Capa, David ”Chim” Seymour och George Rodger, Magnum Photos, en av världens främsta bildbyråer. Han anses vara en av fotojournalismens förfäder och äventyren var många. 1948 drack Cartier-Bresson te med Gandhi en timme innan han mördades. 1954 var han den första västerländska fotografen som beviljades inträde in i det slutna Ryssland. Han skildrade allt från Maos intåg i Peking till Spaniens brutala inbördeskrig, men är kanske främst hyllad för sina bilder av Paris pulserande stadsliv.
Likt Gustave Caillebotte riktade sin innovativa penseln mot bourgeoisiens vardag, riktade Cartier-Bresson linsen mot Paris urbana verklighet. ”Sunday on the Banks of the Marne” från 1938, är ett framstående exempel på möte mellan estetik och dokumentaion, karaktäristiskt för Cariter-Bresson. En hyllning av livets vardag. Bilden togs i uppdrag av den vänsterpolitiska tidningen Ce Soir, i samband med en kampanj för att uppnå fler semesterdagar åt de franska arbetstagarna. Men då redaktionen avskydde motivets njutningslystna särdrag kom bilden aldrig att bli publicerad. På så vis berör motivet, i likhet med Manets moderna klassiker ”Déjeuner sur l’herbe” från 1860-talet, sociala och politiska strukturer i det franska samhället.