Ulla Wiggen

De flesta av Wiggens bilder från 1960–70-talet är olika typer av porträtt, dock är det inte alltid människor som avbildas - Wiggens bilder kan lika gärna vara delar ur landskap eller elektroniska komponenter. Vad de har gemensamt är hennes sätt att ”smyga sig på” motivet, detta är tydligast då hon porträtterar människor, man får ofta intrycket av att Ulla Wiggen gömt sig och tagit en närbild på en människa utan att de märkt något. Jämför man dessa porträtt av människor med de övriga i hennes produktion, ser man att hennes sätt att närma sig ett motiv varit det samma vare sig det är ett porträtt av en människa, ett träd eller kretskort.

1963 införskaffade sig Wiggen en uppsättning med elektroniska komponenter; allt från exempelvis kretskort, kablar, motstånd, kondensatorer och spolar, samt en mängd tidskrifter om datorer och andra elektroniska maskiner. Hon använde sedan dessa som motiv till hennes bilder med portätt av ”Kopplingsscheman”. I dessa bilder kan man se tydliga spår från konstruktivismen, detta var en medveten antihandling då hennes lärare tillhörde gruppen kring ”47 års män”, som många var lärare på både konstfack och Kungliga konsthögskolan.

Wiggen ville med detta göra ett medvetet avståndstagande från konstruktivismens män, hon gestaltade och ifrågasatte patriarkatet med sina bilder. Att vara konstruktivist och elektriker var båda mansdominerade sfärer i början av 60-talet. Wiggens ”Kopplingsscheman” är idag ytterst sällsynta och har aldrig tidigare förekommit på auktionsmarknaden. Hon gjorde dessa endast under en kortare period under slutet av 60-talet, totalt gjorde hon ett tiotal ”Kopplingsscheman”.