Vid slutet av 1800-talet genomgick Lund en förvandling från ”akademisk bondby” till industristad. Bidragande orsaker var bl. a. invigningen av södra stambanan mellan Malmö och Lund. Den omgivande landsbygden påverkades också av skiftesreform samt accelererande befolkningstillväxt vilket i sig föranledde ökad inflyttning till den snabbt växande staden. En ny arbetarstadsdel, som kallades "Nya stan", växte fram i sydöstra delen av Lund. Stadsdelens proletära prägel gav i folkmun upphov till öknamnet ”Nöden”, vilket säger en del om levnadsvillkoren i den nya stadsdelen.

GAN växte upp i ”Nöden” där hans föräldrar, Nils och Anna Nilsson, sedan 1880 drev en handelsbod eller ”hökeri” i familjens bostad. Jan Torsten Ahlstrand skriver: ”Det enkla envåningshuset från 1877 av grågult tegel, där familjen Nilsson hyrde och hade kvar sitt hökeri ända till 1925, står kvar än i dag i korsningen mellan Trädgårdsgatan och Korsgatan. Ingången till boden i det avskurna hörnet mellan de båda gatorna är visserligen utbytt mot ett fönster och trappan är borta, men i övrigt är exteriören sig tämligen lik. Här växte GAN och hans tre syskon upp” (”GAN. Gösta Adrian-Nilsson. Modernistpionjären från Lund 1884-1920”, 1985.).

Katalognumrets stadssyntes är en modernistisk vy från Lund med ”Nöden” i blickfånget. Kompositionen påminner starkt om, den i mindre format (cirka 40 x 30 cm) på papp-pannå omkring 1915 utförda, ”Proletärkvarter”. Bägge kompositionerna präglas av en brokig och kalejdoskopisk mångfald av byggnader kubistiskt sönderplockade i småbitar men med fullt igenkännbara detaljer. Husfasader med takfall samt kupor leder betraktarens blick diagonalt in i kompositionen vars kontrasterande färgfält tillför en känsla av spänning och dynamik. Kompositionerna länkas också samman av individuella beståndsdelar i form av de i övre högra hörnet förekommande träden samt, kanske viktigast av allt, den till vänster placerade urtavlan samt vertikalt markerade röda fabriksskorstenen.

I katalognumret har dock GAN valt att ge skorstenen en mer framträdande placering samt färgsatt densamma kraftigt cinnoberröd. Överlag präglas ”Hökarboden i Nöden, Lund” av mer utarbetade kalejdoskopfärger vars starka färgkontraster mot den mörka bakgrunden förstärker målningens verkan till skillnad från den förmodade förelöparen ”Proletärkvarter”. Den viktigaste skillnaden, emellertid, är att GAN i ”Hökarboden i Nöden, Lund” placerat en avbildning av barndomshemmet i kompositionens förgrund. ”Hökeriets” dörrar med rutor av färgat glas (vilka Ahlstrand påpekat ”lyste som kyrkfönster när solen låg på från väster”) samt tillhörande luckor går lätt att identifiera utifrån äldre fotografier, liksom den låga stentrappan vilken ledde upp från den, på den tiden, kullerstensbelagda gatan. För att ytterligare befästa husets identitet har GAN avbildat den skylt till höger om dörren vilken på sin tid löd ”Nilssons diversehandel” samt husnumret: ”11” (Trädgårdsgatan 11), än i dag adressen för fastigheten vilken numer utgör ”Bostadsrättsföreningen GAN:s födelsehus” i Lund.