"Physichromie No 1.034"
Signed Cruz-Diez and dated Paris 1975 on verso. Silkscreen, painted PVC and acrylic strips in aluminum frame 50 x 100 cm.
Galerie Denise René, Paris.
Galleri Konstruktiv Tendens, Stockholm, "Cruz-Diez", 1981.
Carlos Cruz-Diez anses vara en av Latin-Amerikas allra främsta konstnärer och hans namn finns med bland de största inom OP- och Kinetisk konst. Han slog igenom på bred front i hemlandet Venezuela i början av 1950-talet, en politisk brytningstid då hans och andra kinetiska konstnärers konst stod i skarp kontrast till landets traditionella konstnärer.
Den kinetiska konsten presenterades för första gången för en bred svensk publik på Moderna Museets stora utställning ”Rörelse i konsten” 1961, där bl.a Marcel Duchamp, Alexander Calder och Jean Tinguely deltog. Genrens grundidé handlar om rörelse och förändring, där delar eller hela konstverket är i rörelse eller kräver rörelse för att konstnärens syfte skall uppnås. 1950- och 60-talet var den kinetiska konstens guldålder och den påverkade konstvärlden på så vis att det öppnade upp för ett större samspel mellan konstnär, konstverk och publik.
Ingen som vandrat upp för backen mot Moderna Museet i Stockholm har väl kunnat undgå att lägga märke till Jean Tinguelys snurrande och hamrande skulpturer. Tinguelys konst är ett exempel på den riktning inom den kinetiska konsten som tolkar budskapet om rörelse på så sätt att det är själva objektet som rör sig. Carlos Cruz-Diez är istället en av de främsta representanterna för genrens andra riktning, där rörelsen läggs utanför objektet d.v.s. hos betraktaren. Cruz-Diez inriktar sig på den abstrakta rörelsen genom att endast fokusera på färger och hur ögat uppfattar dess variationer. Hans konst har flera beröringspunkter med de kinetiska konstnärer som ägnade sig åt mer traditionellt måleri, som till exempel Victor Vasarely och Josef Albers, vilka arbetade med att erbjuda betraktaren alternativa synvinklar och en illusion av rörelse.
Cruz-Diez konstnärskap har en tydlig akademisk inriktning och han har under hela sin karriär forskat kring färg och ljus. Han fokuserar på färgen som uttrycksmedel, bryter ner form och färg till dess mest elementära beståndsdelar och strävar efter att engagera betraktaren på ett känslomässigt plan. Verken omfattar geometriska abstrakta former placerade enligt noggrant uträknade kombinationer för att på så vis skapa optiska experiment. Med hjälp av enkla linjer och räta lameller skapar han en optisk illusion som ger en känsla av rörelse till verket. Alla Cruz-Diez färgorienterade experiment ger publiken en aktiv roll eftersom konstverket och dess färgspektra förändras beroende på betraktarens position. Strävan efter rörelse syns även i hans biografi där han arbetat med alltifrån flygplatser, performances och offentliga utsmyckningar men även som lärare på konstskola i både Paris och Caracas.
1959 började Cruz-Diez arbeta med färgat ljus och hur det uppfattas i betraktarens öga beroende på hur ljuset faller, dessa konstverk refererar han till som ”Events” beroende på betraktarens rörelse och den relativt korta tidsperiod som verket visades. Detta är en konstart som utan större svårighet kan kopplas till den brittiske konstnären James Turrell och de verk som under sommaren visats i den omtalade utställningen hos antroposoferna i Järna. Precis som hos Cruz-Diez så är besökarens känslor och upplevelse av verket viktig för Turrells konst. Turrell låter sina verk omfamna besökaren och arbetar i kinetisk anda, i vissa verk låter han betraktarens faktiska rörelse styra verket, i andra fixerar han publikens kroppar och låter ljusspelet och färgskiftningarna leda dem ut på en inre resa.
Av alla Cruz-Diez experiment anses hans ”Physichromier” vara de verk som är mest bestående, de har visats på gallerier och museer runt om i världen och återfinns i samlingarna hos flera tunga institutioner. Alla dessa objekt har titeln ”Physichromie” följt av ett unikt nummer, i detta fall 1.034. Auktionens målning är uppbyggd med hjälp av rödmålade remsor eller lameller av PVC som är fästa i 90 graders vinkel ut från en screentryckt botten med flera färgfält i gult, grönt och svart. Lamellerna skapar ett rött ljus som omgärdar objektet. Beroende på hur du står så ändras målningens yta successivt från rött mot gult, grönt och sedan blått för att när du kommit fram till höger sida av målningen återigen skifta tillbaka till rött. Beroende på vilken position du tar så blir intrycket av detta spännande verk totalt olika.
Cruz-Diez säger själv att han arbetar utifrån konceptet att färg är sig själv nog, att det kan bära upp ett objekt och påverka rummet omkring oss även utan hjälp av form, historiska referenser och narrativa symboler. Med ”Physichromie No 1.034” har han verkligen lyckats med uppfylla sina intentioner och det är svårt att slita blicken ifrån dess magiska färgspel. Samtidigt har han skapat ett verk som i hög grad är en typisk representant för den experimentella 60-talskonsten och framförallt för hela Cruz-Diez fantastiska konstnärskap.