Riksdagsmannen Nils Svensson i Håslöv

Nils Svensson föddes 1741 som son till frälseåbon Sven Mickelsson och Elna Larsdotter i Viby. 1762 gifte han sig med Nilla Olsdotter (Olufsdotter) född 1743 i Håslöv och dotter till bonden Olof Soneson och Kersti Svensdotter. Genom detta gifte blev han självständig hemmansägare i Håslöv.
Parets enda barn, dottern Kierstena (Kerstin eller Christina) född 1779, blev gift med ekonomidirektören Jakob Peterson som var förvaltare hos Eric Ruuth på Marsvinsholm.

Frälsebondesonen Nils Svensson fick vara med i händelsernas centrum under de riksdagar i slutet av 1700-talet som skapade förutsättningarna för bondeklassens politiska och ekonomiska frigörelse. Den politiska förändringen för bönderna under Gustaf III:s tid inleddes med statsvälvningen eller revolutionen 1772 och fullbordades i sina grunddrag genom statskuppen och den därpå beslutade förenings- och säkerhetsakten 1789.
Nils Svensson valdes för första gången som företrädare för allmogen till riksdagen 1771. Han deltog därefter i samtliga riksdagar under Gustaf III:s tid och dessutom i riksdagen i Norrköping 1800 under Gustaf IV Adolfs regering. Under riksdagen 1786 var Nils Svensson talman för bondeståndet. Vid ett flertal tillfällen hamnade han i hetluften.
Nils Svensson utsågs till en av Gustaf IV Adolf faddrar och när han i egenskap av talman 1789 undertecknade förenings- och säkerhetsakten erhöll han av Gustaf III en förgylld silvervase att bäras på bröstet.
Nils Svensson deltog gärna i det glansfulla livet i huvudstaden och han utsattes för en hel del skvaller och som handgången man till Gustaf III var han illa sedd i vissa kretsar. Axel von Fersen lär ha sagt att Nils Svensson var "en genomdriven bov och hästtjuv". Han var den förste bonden som tilläts vara med i glansen vid hovets "Assemblées dansantes".

(Ur Viby i gamla tider)