"Interiör"
Signed Ola Billgren and dated -71 on verso. Canvas 65 x 80 cm.
7:e Biennale de Paris (Section hyperréaliste), Paris 1971.
Galleri 69, Exhibition catalogue "Ola Billgren, Målningar 1963-73", 1973. Reproduced fullpage cat no 82.
Hans Johansson, "Ola Billgren", 1993, mentioned on page 14 and reproduced cat no 18.
Ola Billgrens måleri har jämförts med holländska 1600-tals mästare som Pieter de Hoochs och Vermeer. Hos Billgren finns samma innerlighet, intimitet och stillhet. Men i hans bilder finns också motsatsen - kylighet, avskärmning och tystnad. Under sin mångskiftande konstnärsbana blev Ola Billgren den svenska konstnär som kanske mest djupgående formulerade relationen mellan konst och verklighet. Betraktaren lämnas fri att tolka en situation, kan det tyckas, och får på det sättet en roll som iakttagare som konstnären inte vill styra. Vi är utlämnade till vår egen fantasi och våra egna känslor. Genom vardagliga miljöer och små medel lyckas Billgren förmedla en förtätat och dramatisk scen, som obönhörligt berör betraktaren. Ofta skildrar han samspelet mellan en människa och hennes miljö på ett sådant sätt att det är rummet och tingen som levandegör personens sinnestämning. Billgrens modeller möter oss med uttryckslös blick, eller avbildade med ansiktet bortvänt, men rummet de befinner sig i förefaller desto mer levande.
I ”Ola Billgren”, 1993, skrev Hans Johansson följande rader om auktionens vackra målning:
"I Interiör från 1971 byter Ola Billgren drastiskt perspektiv från några av de interiörbilder han målade under 60-talets andra hälft. I de tidigare bilderna lät konstnären ofta betraktarens blick krocka med en vägg eller ett objekt i förgrunden, för att sedan låta blicken ledas vidare in i bilden via målningarnas ytterkanter. I Interiör sitter modellen på en stol centralt i målningen. Vi ser henne från ett angränsande rum som enkelt skärmas av med hjälp av det färgstarka draperi som till höger dragits åt sidan. Fönstret gapar tomt åt oss, utomhus är det svart och det enda vi skönjer i fönsterglaset är reflexionerna från lampan som finns utanför bildytan. Färgerna är starkt kontrasterande, fönstrets svärta står i skarp motsats till förgrundens vitmenade väggar och det röda i draperiet och kvinnans jumper. "
Ola Billgren was born in 1940 in Copenhagen but based his career in Sweden. Billgren was self-taught, having only been trained by his parents Hans and Grete Billgren. Ola worked within the mediums of graphic art, watercolour, collage, photography, film, and scenography. He was also an author and culture critic. Known for his versatility, Billgren cultivated a relationship between art and reality in his work.
During the 1960s, he transitioned from abstract expressionism to photographic realism. Over time, his paintings evolved into a fusion of abstract and photorealistic styles, resulting in romantic landscapes where he examined the interplay of light and color. Forms dissolved, and colors were reduced to monochrome, single-colored surfaces that were richly worked and varied.
In the late 1980s, he returned to urban environments in large cityscapes, often painted from a high perspective but maintaining the impressionistic approach seen in his landscapes. Ola Billgren's influence on recent decades of art has been significant. His work is represented in institutions such as Musée National d'art Moderne Centre George Pompidou in Paris and Moderna Museet in Stockholm.