Sven X:et Erixson
"Mamma" (Mother)
Signed with dedication"Till mamma från Sven" (To Mother from Sven) and dated 1933. Canvas 100 x 132 cm.
Provenance
Mathilda Eriksson, Stockholm
Photographer Thure Eson (the artist's brother), Stockholm
Private collection
Exhibitions
SDS-hallen, Malmö, "Sven Erixson. X:et", 7-23 September 1957, cat no 10.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Sven Erixson", 12 October-12 November 1961, cat no 108, reproduced page 30.
Literature
J.P. Hodin, "Sven Erixson", reproduced page 55.
Lars-Erik Åström, Folke Holmér, Per Bjurström, "Sven Erixsons konst", Sveriges Allmänna Konstförening, 1967, described page 132, reproduced page 131.
More information
Sven X:et Erixson föddes i Tumba 1899. Då var Tumba en pittoresk småstadsidyll som vuxit upp kring järnvägsstationen med huvudstaden på avstånd. Bebyggelsen var i nybyggaranda slumpvis tillkommen och de oregelbundna husen var prydda med glasverandor och snickarglädje. X:ets far Alfred öppnade en speceriaffär på Bryggerivägen och i övervåningen huserade familjen; fadern Alfred, modern Mathilda och deras sju barn.
Genom X:ets måleri möter vi vår historia. Han skildrade ett Sverige som inte längre existerar, ett bondesamhälle som var borta och ett nytt industrisamhälle som började ta form. Men hans målningar är inte sentimentala, snarare skildrar de med nyfikenhet den värld som omgav honom. Med en målerisk känsla för färg och uttryck målade han bönder och fiskargummor, stadsvyer och torgplatser och han utförde kärleksfulla beskrivningar av familjen och livet i hemmet. Målningarna från 1920-talet och det tidiga 1930-talet andas naivism, de är fantasifulla och detaljrika. Men de riskerar inte att bli för söta då de bär en kärvhet och en direkthet som gör att de fortsatt känns aktuella och tillgängliga för en nutida betraktare.
I målningen ”Mamma” har X:et ömsint gjort ett porträtt av sin mor då hon sitter i trädgården till barndomshemmet i Tumba. Mathilda var en ivrig trädgårdsentusiast och hon är avporträtterad omgiven av prunkande försommarblommor. Stolta röda tulpaner har sällskap av blommande fruktträd mot en fond av sommarsvensk grönska. Målningen är näst intill ikonisk med stillheten och lugnet som omger den stickande modern. Hon utstrålar trygghet och kärlek och det är med varsam hand, med poesi och med glädje, som X:et skildrat denna lyckliga stund. Mathilda blir moderligheten personifierad och med denna målning inbjuds vi alla att resa i minnet och återuppleva idylliska barndomsminnen.
Designer
Sven Erixon, today more commenly known as X, was born in 1899 in Stockholm. He studied to become a decoration painter and art teacher at the Technical School in Stockholm after which he studied at the Higher School of Art and Design alongside study trips to Germany, France, Italy, Spain and North Africa. Despite being an inportant artist amoungst Swedish art, Erixon does not let etiquette and style limit his painting style. His greatest creation is defined by a tempremental style in stark colour patterns. Erixon's paintings balances between impressive, somewhat brutal expressions and a soft lyricism. He is one of the founders of the group Färg och Form, whose primitivist faction he belonged to. With an aura of narrative joy, Erixon recounts his experiences. He had an irresistable desire to share everything that he saw. He was inspired, much like Bror Hjorth of both folk art and mural painting from the middle ages, while also finding inspiration from German expressionism. But he speaks with greatest esteem about Chaim Soutines art. In a multitude of paintings, he conveyed his zest for life, with surfaces filled with swiftly captured figures. During the 1930s, his visual world was filled with family and the idyllic torpor, his canvas became greater and more complete. During the war he painted on butter paper, not only for practicalities sake, but also to take advantage of the slippery reflective surface which the paper supplies. Narration decreased in the 1950s when he was influenced by spontaneity, which in the following years led him to abstract spontaneous painting.
Read more