Anders Zorn
"Röd sand" (Red Sand)
Signed Zorn and dated 1903. Canvas 118,5 x 94 cm.
Provenance
Earlier in squire August Keirkner’s collection, Helsinki, (probably purchased at the exhibition in the University’s art studio, Helsinki, 1907).
Thereafter in Keirkner’s collection, Helsinki.
Gallery Hörhammer, Helsinki.
Deposited and exhibited at the Zorn Museum in Mora, about 1948-1990.
Deposited and exhibited at Borås Art Museum 1990.
Reverted to Gallery Hörhammer, Helsinki 1990.
Beijer Auctions, Stockholm, sale 43, Classic autumn auction, November 6, 1990, lot 347.
Private collection (acquired at the auction above).
Sotheby’s, “The Swedish Sale”, Stockholm, March 28, 1996, lot 17 (illustrated full page and directory covers in colour).
Private collection (acquired at the auction above).
Bukowski Auctions, Stockholm, sale 522, International autumn auction, December 4, 2001, lot 259.
Private collection (acquired at the auction above).
Exhibitions
“The World Fair Exhibition”, St. Louis 1904.
Galeries Durand-Ruel, Paris, “Exposition Anders Zorn”, May 17 - June 16, 1906, Cat No 25 (under the title “Le Sable Rouge”, as painted in 1902).
“Gammalt och nytt”, Uppsala 1906.
Universitetets ritsalar, Helsinki 1907.
Hayward Gallery, London, “Dreams of a Summer Night”, July 10 – October 5, 1986, Cat No 112.
Kunstmuseum Düsseldorf, “Im Licht des Nordens”, October 26, 1986 - February 1, 1987.
Musée du Petit Palais, Paris, “Lumières du Nord -La peinture Scandinave 1885-1905”, February 21 - May 17, 1987, Cat No 141 (under the title “Sable rouge”).
Nasjonalgalleriet, Oslo, “Nordiske Stemninger”, June 20 - August 16, 1987.
Stiftelsen Modums Blaafarvevaerket, Åmot, “Anders Zorn”, May 12 - September 20, 1990, Cat No 87.
Royal Academy of Arts, London, “1900 -Art at the Crossroads”, January 16 - April 3, 2000, Cat No 57 (under the title “Red Sand”).
Solomon R. Guggenheim Museum, New York, “1900 -Art at the Crossroads”, May 18 - September 10, 2000, Cat No 57 (under the title “Red Sand”).
Literature
Tor Hedberg, “Anders Zorn 1894-1920”, SAK, 1924, illustrated half-page, Figure 43, page 63.
Gerda Boëthius, “ZORN - Tecknaren, Målaren, Etsaren, Skulptören”, 1949, mentioned on pages 432-434, 468 and 513, illustrated full page, Fig 233, and listed under the year 1903, p. 550.
Gerda Boëthius, “Zorn –Svensk och världsvandrare”, 1959, illustrated page 117.
Gerda Boëthius, “Zorn –Människan och konstnären”, 1960, mentioned on page 165.
Anders Zorn, “Självbiografiska anteckningar”, (published and commented on by Hans Henrik Brummer), 1982, mentioned on page 126-127 and the notes on pages 225 and 227.
Inger Fredriksson, “Anders Zorn –Mannen, Mästaren, Myten”, 1984, illustrated full page, page 67.
Majt Banck, “Karlfeldt och Zorn”, 1985, illustrated page 22.
Anders Zorn, “Självbiografiska anteckningar” (published by Birgitta Sandström), 2004, mentioned on page 197-199, and illustrated full page colour, page 198.
Exhibition catalogues:
Galerie Durand-Ruel, “Exposition Anders Zorn”, illustrated, Cat No 25.
Hayward Gallery, London, “Dreams of a Summer Night”, Cat No. 112, page 307 (text by Pontus Grate).
Kunstmuseum, Düsseldorf, “Im Licht des Nordens”.
Musée du Petit Palais, Paris, “Lumières du Nord - La peinture Scandinave 1885-1905”, Cat No. 414, illustrated full page in colour, page 372.
Nasjonalgalleriet, Oslo, “Nordiske Stemninger”.
Stiftelsen Modums Blaafarvevaerket, Cat No 87, illustrated page 133.
Royal Academy of Arts, London, “1900 - Art at the Crossroads”, Cat No. 57, illustrated full page in colour, page 127.
Solomon R. Guggenheim Museum, New York, “1900 -Art at the Crossroads”, Cat No. 57, illustrated full page in colour, page 127.
More information
Sommaren 1903 var en triumfens tid för Anders Zorn. Konstnärens Gustav Vasa-staty stod nu färdig på paradplats i närheten av Mora kyrka och dess storslagna invigning kom att bli en nationell manifestation i närvaro av kronprins Gustaf. Lokalpatrioten Zorn hade fått mer än han någonsin hade kunnat drömma om.
Zorn mindes det hela enligt följande i sina självbiografiska anteckningar: "Efter landshövdingens och Kronprinsens tal och sedan täckelset fallit överlämnade mig HKH från sin fader Nordstjärneordens kommendörskors, det jag då hastade hem att få på mig, innan de alla hann hem i gården. Denna dag var verkligen en av de stoltaste i mitt liv. Både konstnärer och press hälsade denna stod som den bästa i landet och en berömd tysk konstnär skrev i Zeitschrift für bildende Kunst att den uppvägde alla Berlins stoder tillsammans. Om också överdrivet var det ju välment. Mest kände jag min skulptörtriumf som målare, kanske också att lokalpatriotens triumf var störst. HKH fick sin faders porträtt av mig och fick tårar i ögonen.
Denna sommar var jag mycket flitig. Jag hade fått en modell som passade mitt målarkynne, en ung kulla från Utmeland, Örjas Ida 17 år, mycket fyllig och vit med ett friskt bondansikte och ytterst sunda ledgångar. Jag åkte med henne uppåt ån för att retuchera en tavla som redan blivit katalogiserad och utställd flera gånger. Morkarlbyfolk höll som bäst [på] med väglagning där jag skulle köra ner åt ån, så jag fick lov fara längre bort för att vilseleda deras möjliga nyfikenhet. Medan jag därnere sökte efter lämplig terräng, såg jag min modell i helt annan omgivning under en sälg vid åkanten och det lockade mig så att jag målade över den gamla tavlan och det blev i stället 'Röd sand'. 'Mira' och 'Kurre' var med som vakt mot nyfikna. Också gläfser 'Mira' till en dag, simmar över ån och bort bar det efter en nyfiken, på vilket enligt Idas utsago benen gick som lärkvingar. Tavlan blev ovanligt vacker och har hamnat i Finland".
I "Röd sand" har mästaren Zorn, till fullo, spelat ut alla de nyanser som fanns på hans konstnärliga palett, och i en ögonblicksbild förmedlas den sammantagna storheten. I den kära hembygden, på Prästholmen alldeles invid hemmet, har konstnären hittat ett tidlöst motiv som framgångsrikt låter honom utforska olika måleriska aspekter. Genom ett intrikat och välbalanserat linjespel och med ett frodigt grönskande och ljusfyllt friluftsmåleri som grund presenterar Zorn den unga kullan. Vattendraget med sin röda sandbotten sveper upp mot modellen, och den röda tonen tas upp av hennes hårband och skimret över huden. Samtidigt som hon tycks vilja gömma sig bland buskagets grenar accentueras kroppen genom grönskans inramning, och det solljus som fläckvis belyser huden får blicken att ytterligare dröja kvar vid den rundade kroppen. Det klarröda hårbandet framhäver ansiktet med dess intensiva uttryck. Motivet tycks vid första anblicken förmedla just det som konstnären alltid eftersträvade, ett direkt utsnitt ur verkligheten. Samtidigt ryms där en gåtfullhet. Vad ser hon? Varför tvekar hon där på slänten? Kanske har konstnären i sin kulla hittat ekot av ett populärt klassiskt motiv, nymfen Dafne som förföljd av den förälskade Apollon flyr till sin far, flodguden Peneus, och vädjar om hjälp att undkomma. Enligt myten förvandlades hon till ett lagerträd, och just förvandlingsögonblicket, där flickans höjda armar blir grenar och löv, är det ögonblick som oftast skildras. Den tidlöshet som präglar konsthistoriens stora verk är närvarande i den aktuella målningen, där Zorn frambringar sin hyllning till kvinnokroppen som naturens främsta skapelse.
Ur Gerda Boëthius i ”ZORN”. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören”, 1949:
"Återkommen till Mora kom han också genast in i arbetstagen och tog först upp de problem på Prästholmen, som han kretsat kring de sista åren. Det blev obestridligt huvudverket i denna starka, måleriskt upplevda serie som han nu utförde, ”Röd Sand”. Den förenar mycket av det som han varit inne på i skisserna, men samtidigt har han framhävt det röda inslaget. Sanden är inte längre gulröd, den är röd, en målerisk stegring av verkligheten, som ger det väsentligaste inslaget i det sällsynt rika färgackordet.
Det kan ifrågasättas om Zorn någonsin gjort en mera helgjuten, intensivt behärskad, inspirerad och samtidigt strängt komponerad sak av denna art. Ju mer man fördjupar sig i målningen, desto rikare framträder innehållet. Flickan är Karlfeldts poetiska huldra, som gläntar mellan trädstammarna, men här finns ej ett spår av paradromantik. Han har känt och upplevt den verkliga romantiken utan tyskt ”Tiefsinn” eller den stilisering, som det högromantiska nittiotalet ofta introducerade med sin litterära apparat.
Upplevelsen var så stark hos Zorn att den blev en verklighet. Det lönar sig att analysera konstverket, ej minst därför att så många av hans kompositionselement och färgproblem lösts perfekt, samtidigt som han gjort allt för att tavlan skulle verka omedelbar och som ett utsnitt ur verkligheten. Hur kunde han ej le då någon ytlig betraktare, utan djupare insikt om konst, tog en sådan sak för en tillfällighet, en ytlig skildring av den påtagliga världen!"
Designer
Anders Zorn, born in Mora in 1860, showed artistic talent from a young age. In 1875, he traveled to Stockholm and became a student at the then Slöjdskolan (now Tekniska högskolan) in Stockholm, and shortly after, he joined the Royal Academy of Fine Arts. Initially, Zorn had aspirations of becoming a sculptor, but soon watercolor painting took over, becoming his primary medium until 1887. At the student exhibition in 1880, Zorn had his breakthrough with the watercolor painting "I sorg." The following year, he gained international acclaim as a portrait painter. His watercolor painting reached its pinnacle during this period, and his most famous work from this time is "Vårt dagliga bröd” from 1886. Shortly thereafter, Zorn transitioned to oil painting, which was met with immediate success. Zorn's reputation mainly rested on his portrait art, and he portrayed many notable figures, including presidents. For instance, he created an etching of Theodore Roosevelt. His etchings significantly contributed to his success. In the late 1880s, Zorn began working in the genre that would increasingly become his trademark: nude figures in outdoor settings. He had long been fascinated by the movement of water and the reflections of light on its surface. Now, he added the complexity of placing a model near or in the water, aiming to depict a synthesis between nature and humanity. In 1896, Zorn and his wife moved back to Sweden and settled in Zorngården in Mora. This move sparked a renewed interest in his homeland, which would be reflected in his future paintings. Among the artist's scenes from the Mora region, portraying its local customs and ancient traditions, "Midsommardansen" holds the highest value according to Zorn himself. Today, the painting can be found at the National Museum.
Read more