Kjartan Slettemark

1971 får Kjartan Slettemark tag på en valaffisch med Nixons porträtt, aningslöst utskickad från amerikanska ambassaden. Den hänger på ateljéväggen några veckor när han en dag ber att få en annonsaffisch för Gevaliakaffe som han sett hos sin lokale handlare. Reklambilden visar en leende kvinna som lyfter en kaffekopp. När han klipper ut kvinnans hand och sätter den på Nixonbilden stämmer storlek, färg och ljussättning perfekt. Han vill genast trycka upp verket som en egen affisch men kan inte själv bekosta trycket. Han förser bilden med texten "Moderna Museet - Öppet alla dagar 12 - 22" och lämnar in den för tryck på det tryckeri som Moderna museet anlitar. Affischen trycks och räkningen skickas till Moderna museet. Morgonen därpå är Stockholms reklampelare fyllda av Nixonaffischer. Moderna museet reagerar och skriver brev till konstnären där de förbjuder honom att sälja eller sprida bilden. Trots detta fortsätter bilden att dyka upp på stan. Kjartan Slettemark fortsätter arbeta med bilden och skär bort museets text och gör den än mer lik Gevalias kampanjbild. Den falska Gevaliaaffischen var politisk konst. En protest mot USA:s krig i Vietnam och mot den amerikanska imperialismen. 1971 hade Gävleföretaget Gevalia köpts upp av det multinationella bolaget General Foods – som även misstänktes för att producera napalm – och därmed hamnat på fiendesidan.
Historien fortsätter när reklamtexten skärs bort och utvecklas efter hand till collageserien "Nixon Visions", där presidentens ansikte förvanskas på olika sätt.