"Sommarnatt" (Tumba)
Signed Sven Erixson and dated -26. With dedication "To Vera from Sven". Panel 90 x 120 cm.
The artist Rudolf och and his wife Vera Persson's collection, Stockholm.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Sven Erixson", 12 October - 12 November 1961, cat no 36.
Moderna museet, Stockholm, "Sven Erixson", 8 November 1969 - 6 January 1970, cat no 47, reproduced in the catalogue.
Kunstnernes hus, Oslo, "Sven Erixson - Bror Hjorth", 20 January - 18 February 1973, cat no 34.
Botkyrka konsthall, Botkyrka, 2-24 November 1985.
Stockholms Stadsmuseum, Stockholm, "Sven X:et Erixson i Tumba och Stockholm", March - August 1995, cat no 25.
Botkyrka konsthall, Botkyrka, 1996.
Lars Erik Åström, and others, "Sven Erixsons konst", SAK, Sveriges Allmänna Konstförening, publikation lxxv, 1967, reproduced on p 44.
Sven Erixson, X:et, föddes i Tumba 1899, ett pittoreskt och idylliskt nybyggarsamhälle som växt upp runt järnvägsstationen och med Stockholm på avstånd. Bebyggelsen i trä var oregelbunden och slumpvis tillkommen med kulörta glasverandor och tinnar och torn, lite som i Hagalund. Hans far, Alfred Eriksson öppnade en liten speceriaffär i ett stenhus på Bryggerivägen i Tumba. I övervåningen bodde familjen med sju barn som sköttes av modern Mathilda.
14 år gammal fick Sven börja som lärling hos målarmästaren Oscar Strömblad som också såg till att han kom in på Tekniska skolan för att lära sig ådrings- och marmoreringsmåleri. Examen tog Sven 1922-23 och kom därefter att så sakta söka sig mot ett friare måleri tillsammans med några andra entusiaster. 1924 företog han en resa tillsammans med sin vän Sven Hempel till Frankrike och Italien. Hans konstproduktion tar fart och en rad idag berömda naivistiska verk tillkommer i Florens och i Pesaro. 1925 var det dags för en offentlig utställning "Fri konst" i Göteborgs nya Konsthall tillsammans med konstnärerna Carl Alexanderson, Martin Emond och Rudolf Persson. Mottagandet blev ljummet och besvikelsen stor hos konstnärsvännerna, men året därpå utvidgades gruppen som tog namnet "Nio Unga". Gruppen fick ställa ut på Liljevalchs konsthall i Stockholm och nu blev kritiken mer entusiastisk och X:et fick beröm för ett flertal verk.
Sina främsta motiv på 1920-talet hämtade X:et från hemmiljön i Tumba. Med stark inlevelse lyckas han skildra det honom mest närstående, primitivt och naivt, men med en uppfriskande direkthet.
"Sommarnatt" målade Sven Erixson i början av sommaren 1926. Ett för tiden ovanligt monumentalt verk, men så är det också så mycket som han ville få med i motivet! Det är en ljummen junikväll, i bakgrunden dominerar det vita huset med det stora tornet där det låg ett konditori, till höger en romantiserad bild av barndomshemmet på Bryggerivägen. Terassen med moderns krukväxter sticker fram, trädgården och blomorna har fått tropisk karaktär och är minst sagt överdimensionerade. Det är lummigt och fullt med skuggiga undanskymda platser att uppsöka för de kärlekskranka. Enligt berättartraditionen i ägarens familj är det Svens tre bröder som fått vara modeller då de vänslas med varsin flicka. Cyklarna är hastigt lämnade på marken, viktigare saker är i görningen! Ett förtätat rosa ljus på himlen lyser upp händelserna i trädgården, det är en magisk och lycklig sommarnatt i Tumba 1926.
När målningen var klar tog Sven den med sig till Konstakademien, men blev refuserad! Bedrövad släpade han sig hem till sin konstnärsvän Rudolf Persson och beklagade sig uppgivet för Rudolfs hustru Vera som sa, "Men, jag tycker att den är fin!". "Ta den!", sa Sven. Sen gick han och hämtade en av Rudolfs målarpenslar och skrev "Till Vera från Sven", en dedikation som målningen fortfarande bär. I Rudolf och Veras hem stannade "Sommarnatt" med undantag för alla de utställningar som den lånats in till under hela 1900-talet. "Sommarnatt" hör utan tvekan till X:ets mest betydande konstverk från den sedan länge försvunna idylliska Tumba-miljön.
Sven Erixson, today more commenly known as X, was born in 1899 in Stockholm. He studied to become a decoration painter and art teacher at the Technical School in Stockholm after which he studied at the Higher School of Art and Design alongside study trips to Germany, France, Italy, Spain and North Africa. Despite being an inportant artist amoungst Swedish art, Erixson does not let etiquette and style limit his painting style. His greatest creation is defined by a tempremental style in stark colour patterns. Erixson's paintings balances between impressive, somewhat brutal expressions and a soft lyricism. He is one of the founders of the group Färg och Form, whose primitivist faction he belonged to. With an aura of narrative joy, Erixson recounts his experiences. He had an irresistable desire to share everything that he saw. He was inspired, much like Bror Hjorth of both folk art and mural painting from the middle ages, while also finding inspiration from German expressionism. But he speaks with greatest esteem about Chaim Soutines art. In a multitude of paintings, he conveyed his zest for life, with surfaces filled with swiftly captured figures. During the 1930s, his visual world was filled with family and the idyllic torpor, his canvas became greater and more complete. During the war he painted on butter paper, not only for practicalities sake, but also to take advantage of the slippery reflective surface which the paper supplies. Narration decreased in the 1950s when he was influenced by spontaneity, which in the following years led him to abstract spontaneous painting.
Read more