Flodlandskap från Rhen
Signerad Helmer Osslund och daterad Rhein -95. Smörpapper uppklistrat på papp-pannå 25,5 x 34 cm.
Tidigare i privat samling, Österrike.
Helmer Osslunds tidiga produktion är mycket intressant med dess påtagliga influenser från den kontinentala konst vilken Osslund tog del av på plats i, framför allt, Frankrike. I februari 1894 reser Osslund till Paris. Med Montparnasse som hemvist träffar Osslund Anders Zorn samt lär Christian Erikssons franska fru att dansa hambo. Väsentligare är, emellertid, Osslunds studier vid ”Académie Colarossi” samt, under februari-april 1894, för mästaren själv, Paul Gauguin. Inför sin 70-årsdag 1936 berättade Osslund i en intervju i "Västerbottenskuriren" att "det egentligen [var] det att jag hade det riktigt knalt då och att Gauguin också hade det, så hans skola var den billigaste jag kunde få tag i". I ett brev hem till brodern Elis skriver Osslund: "Jag studerar för en fransk målare som heter Gauguin. Han är gift med en danska, har rest tror jag öfver allt, bland annat äfv. i Sverige, Japan och Tahiti [...] Målar lifligt o. färgrikt, fast med fritt iakttagande af färgvalörerna o. tycks vara en bland de få verkligt ursprungliga målare Frankrike för närvarande eger". Osslund besöker även Grez-sur-Loing där han bor hos Emma Löwstädt-Chadwick med make, lär sig cykla samt, viktigast av allt, att måla ”en pleine air”. I Paris kommer Osslund även i kontakt med den s.k. japonismen samt dess ursprung, bl. a. genom att besöka en utställning om Hokusai på Musée Guimet. Förste intendenten vid Nationalmuseum i Stockholm, Lena Holger, skriver i ”Helmer Osslund”, 2008: ”Osslund tillbringade mycket tid på museer, såg konst och studerade aktuella konstutställningar. […] I Paris på 1890-talet fanns allt; friluftsmåleriet, impressionismen och syntetismen och så fanns Rembrandt och alla de andra gamla mästarna och till exempel den tidiga Corot, som han studerade på Louvren. Han såg målningar av många yngre och samtida som Cézanne och van Gogh. […] Han fastnade särskilt för Manet och hans mustiga svärta och Renoir med hans poetiska tillvägagångssätt”. Pengarna tröt, emellertid, för Osslund som i sken av detta fick spara in på det mesta. Lena Holger igen: ”Det var under denna tid i Paris som han […] av ekonomiska skäl även lärde sig att måla på smörpapper”. Vid jultid 1894 reser Osslund till Bonn i Tyskland där han får arbete som dekoratör på en porslinsfabrik. Från denna tid härstammar några få landskapsmålningar från Rhenstranden, utförda under våren i Bonn, till vilka katalognumret hör, vilket utfördes innan Osslund med pråmbåt nedför Rhenfloden avreste från Bonn till Rotterdam på hösten 1895.