Gul figur
Signerad GAN. Utförd 1917. Duk 47 x 39,5 cm.
Troligen utförd 1916.
Proveniens: Järnhandlare Yngve Andrén, Tomelilla.
Galerie Bel'Art, Stockholm.
Dubblerad duk.
Järnhandlare Yngve Andrén, Tomelilla.
Galerie Bel'Art, Stockholm.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "GAN-retrospektivt" , 1958, kat nr 35.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "GAN 1884- 1984", kat nr 59.
A tergo påskrift " Goliat med slagruta sökande vägglöss, medan rusiga patriarker lova djäklar i topp".
Efter utlandsstudier i Köpenhamn och Berlin återvänder GAN till Lund i augusti 1914. Under dessa resor hade GAN kommit i kontakt med såväl kubistiska som expressionistiska och futuristiska strömningar. Sålunda konstnärligt revitaliserad begynner han nu på allvar arbeta med sin egen högst personliga stil, präglad av dessa resors intryck. Tidiga resultat av hans formexperiment fanns till beskådande på utställningen "Schwedische Expressionisten" på Herwarth Waldens berömda galleri Der Sturm i Berlin 1915. Det skulle dock dröja till september 1916 innan GAN för första gången ställde ut i Stockholm och då genom Carl Gummesons försorg i dennes galleri vid Strandvägen. 1917 blev ett sällsynt produktivt år, då bl. a hans sjömansmåleri slog ut i full blom med en imponerande serie tavlor som visades på utställningen Sjömanskompositioner på Gummesons konsthall i januari 1918. I sitt eget företal till utställningen förefaller GAN själv vilja trotsa gängse konventioner när det gäller den egna konsten, och han tar avstånd ifrån termer som impressionism eller expressionism eller för den delen "överhuvud -istisk mening". För en betraktare i våra dagar står också klart och tydligt att GAN:s konst i sin helhet trotsar gängse beskrivningar och endast kan betraktas i sken av sin egen unika framtoning. Det är inte för inte som Museichef Jan-Torsten Ahlstrand använder epitetet "modernistpionjären från Lund" i beskrivningen av GAN. Att GAN trots stundtals påtagliga motgångar ändå närde en förhoppning om framtida konstnärliga segrar märks i det stycke som avslutar företalet till utställningskatalogen: "Ty kan en ny skönhet vinnas genom att en nedärvd fördom brytes, då skall denna fördom brytas, ty sådan är lagen, som den motsträviga mänskligheten i alla tider måst tvingas att lyssna till och - slutligen - med tacksamhet erkänna som gåva". ”Gul figur” målades under det mycket produktiva året 1917. Motivet imponerar genom sin kompositionen präglad av såväl den italienska futurismens rörelsestudier som kubismens fragmenterade bildrum. Den gula gestalten framstår i sin idealiserade form som en fulländning av maskulinitetens väsen. Han flankeras av sjömän som utövade en oemotståndlig dragning på GAN, både erotiskt och konstnärligt. Rena starka oblandade färger skapar en omedelbar kontrastverkan gentemot den näst intill svarta bakgrunden. Motsatsförhållandet inte bara förstärker färgernas lyskraft utan tillför också kompositionen spänning. Detta för GAN så typiska spel med paletten kom att bli något av ett signum för konstnären. GAN:s intryck av Kandinskys "Komposition 6" på "Erster Deutscher Herbstsalon" i Berlin, hösten 1913, sägs ha påverkat GAN i dennes färgsättning av sina modernistiska kompositioner. Enligt Ahlstrand var Kandinskys målning GAN:s första direkta erfarenhet av en helt abstrakt målning och upplevelsen bör ha satt djupa spår hos GAN som under dessa kritiska år lägger grunden till sin modernistiska konstutövning.
Gösta Adrian-Nilsson is most notable as a visual artist, and he is a pioneer of Swedish modernism. He studied at the Tekniske Selskabs Skole in Copenhagen and later for Johan Rohde at Zahrtmann’s school in Copenhagen. As an avant-gardist, Nilsson was constantly searching for new influences. In Berlin, he was influenced by the circle around the radical magazine Der Sturm, through Kandinsky and och Franz Marc. In Paris through Fernand Legér and the artists in his circle. GAN was an eclectic in the positive sense of the word. He took the the artist styles of the 1900s and created new impressions. Symbolism, cubism, futurism, expressionism, constructivim and Theosophy were the colours occupying his internal pallet. He had a sharp eye for the masculine and his painting was often energized by the vitality of modern technology, vibrant eroticism, and echoes of tyrants. No other Swedish modern artist exhibits such a unique style.
Read more