Olof Hermelin

År 1886 har betraktats som det stora genombrottsåret för svenskt landskapsmåleri. Ett stort antal landskapsmålningar av våra främsta friluftsmålare utförda detta år ställdes då ut på det nybildade Konstnärsförbundets första utställning på Blanchs konstsalong i Stockholm under hösten. Till skillnad mot Opponentutställningen 1885, där de flesta motiven var tagna från Frankrike, var flertalet av de utställda verken utförda i Sverige. Utställningens nationella prägel betonades genom att utställningslokalen var smyckad med sköldar med Stockholms stadsvapen omramat av blågula flaggor (S. Strömbom, "Konstnärsförbundets historia, Vol. I", 1945, sid 242). Katalognumret är möjligtvis identiskt med "Vårbild. Motiv från Waldemarsudde, Djurgården", en av sammanlagt sju målningar av Hermelin som fanns med på utställningen. Alternativt kan den ha tillkommit på Österby i Råby-Ekarne socken utanför Eskilstuna, en egendom förvärvad av Hermelin 1853 där han drev lantbruk till 1895. I skogarna kring Österby fanns vidsträckta kärrmarker (M. Odelberg, "Med portfölj och ritstift: Olof Hermelin en fornforskningens tjänare", 1993, sid 11). Hermelins målningar skildrar oftast brytningen mellan årstiderna och/eller övergången från morgon till kväll. Detta framgår med all tydlighet av det stora antalet målningar med denna motivkrets inkluderade på den retrospektiva utställningen av Hermelins verk på Blanchs konstsalong i januari 1886, vilken totalt omfattade 122 verk ("Förteckning öfver O. Hermelins specialutställning af oljemålningar i Theodor Blanchs konstsalon", 1886). Hermelins konst nådde sin höjdpunkt på 1870-90-talen. Hans arbeten från detta skede är präglade av en förfinad realism och en mustig färgskala, som man ej återfinner i de följande årens synnerligen omfattande och delvis ojämna produktion. I utvecklingen av det svenska friluftsmåleriet är Hermelin en pionjär. Trots den ibland avsevärda storleken på hans målningar utförde han de direkt framför motivet, s.k. "plein air", till skillnad mot vad som tidigare var brukligt -att utföra en målning i en ateljé efter en skiss i olja eller teckning. Detta framgår bl. a. av ett brev till konstnären J.C. Boklund från Paris hösten 1877 (V. Loos, "Friluftsmåleriets genombrott i svensk konst 1860-1885", 1945, sid 140): "Jag har målat två taflor, hvilka äro anmälda till Parisutställningen. [...] De äro målade ute. Jag kan väl säga att jag målat hvardera af dem 10 gånger efter nästan hvar gång skedda skrapningar. [...] Jag har således haft dem i tio olika belysningar, ty få dagar äro lika hvarandra".