Carl Fredrik Kiörboe

Napoleon III, "sfinxen från Seine" föddes i Paris 1808 som tredje sonen till Louis Bonaparte (Napoleon I bror). Vid Napoleon I fall fick familjen gå i exil och han kom att växa upp i flera länder. I Italien engagerade han sig i "Carbonari", ett hemligt sällskap som arbetade för Italiens enande. Bonapartisterna erkände honom son tronkandidat och han ledde två misslyckade revolter mot kung Ludvig Filip av Frankrike.

Vid februarirevolutionen 1848 blev han med stor majoritet vald till den så kallade "Andra republikens" presidenten. 1852 utropade han sig till kejsare och tog sig namnet Napoleon III.

Carl Fredrik Kiörboe föddes i gränstrakterna mellan Danmark och Tyskland 1876. Pappan som var norrman var köpman och mamman kom från Sverige.

Tanken var att Carl Fredrikt likt sin far skulle bli handelsman och skickades på utbildning i Tyskland och Holland. Han lämnade dock tämligen fort denna karriär och utbildade sig till veterinär vid Jämtlands hästjägarskvadron.

Vid sidan om karriären som veterinär målade han djurstudier ett intresse som gjorde att han helt övergav sin militära läkarkarriär och lämnade Sverige för en studieresa till Berlin 1838 för att sedan efter ett kortare uppehåll i Sverige resa till Paris där han kom att stanna ressten av sitt liv. 1846 tog han definitivt avsked från det militära.

I Paris flyttade han ihop med en förmögen änka, Hortence och förfranskade sitt efternamn till ”Corbeau” (Korp) men kallade sig alltid ”peintre suédois”.

Nils Mandelgren en samtida fornforskare lämnade följande dramatiska beskrivning om Kiörboe:

”reste till Paris hvarest han utöfvade sig. I början gick det högst dåligt ty hans affärer voro dåliga, tills han gjorde bekantskap med en qvinna som var Metress åt en Rysk furste, hvilken dog och som hon fick hundra tusen frank. Hon förstod att hålla honom i tuckt och förmaning, så att då han ej förmådde betala det månatliga som erfordrades för hushållet, låste hon honom inne på sin atiljer, och gaf honom maten genom ett fönster. När arbetet var färdigt och penningarne erhållits, då släppte hon honom ut och bjöd vänner på middag då han äfven fick supa sig full.”

Kiörboes djurmåleri och då främst hans hästporträtt och ryttarbilder var mycket uppskattade av sin samtid och han fick äran att såväl avporträttera Karl XIV Johan till häst (Gripsholm) samt Karl XV till häst. (Nationalmuseum)