Älvalek
Duk 55,5 x 38 cm.
Tidigare i balettchefen Ivo Cramérs samlingar.
A tergo inskriberad: "Skiss av August Malmström till 'Elvaleken' ".
Relaterad till August Malmströms "Älvalek" från 1866 (Nationalmuseum; 90 x 149 cm), en av konstnärens mest kända målningar. Älvalek visades första gången på den stora skandinaviska utställningen 1866. Den var redan då i Karl XV:s ägo. Målningen väckte stor uppmärksamhet och kom att bli den mest omdiskuterade av Malmströms målningar. 1849 hade Johan Blommér behandlat samma motiv; "Ängsälvor" (Nationalmuseum).
Malmströms tolkning av motivet skiljer sig radikalt från Blommérs. I Blommérs målning syns älvornas kroppar och ansiktsdrag tydligt; i Malmströms är älvorna otydligt återgivna vilket ger motivet ett slags tvetydighet. Är morgondimman framställd som älvalek eller älvaleken som morgondimma? I det förra fallet kan målningen betraktas som en romantisk landskapsskildring där naturen framställs som besjälad; i det senare kan den beskrivas som en skildring av sagoväsen.
Älvdans är ett väderfenomen som består i lokal dimma nära mark eller vatten. Den uppstår då den varma dagsluften strålar ut i tymden och luften närmast marken kyls av. Då kondenserar den fuktiga luften och bildar mikroskopiska vattendroppar som håller sig svävande. Den förekommer oftast på sensommaren och under hösten under klara och vindstilla nätter samt morgnar/kvällar. I gammal folktro trodde man att dimman var älvor som dansade runt.
Malmström var troligtvis inspirerad till motivvalet av en skildring av en älvdans i G.-O. Hyltén-Cavallius bok "Wärend och Wirdarne" från 1863, vilken behandlar folktro i Värend i Småland. Älvdansen är förlagd om morgonen intill en sjöstrand och älvorna beskrivs som vitklädda med långt hår.
För en utförlig beskrivning av August Malmströms "Älvalek" se: Tomas Björck, "August Malmström -Grindslantens målare och 1800-talets bildvärld", 1997, ss. 280-7, 366-7.