Kan inte nå servern
133
1559084

Uno Åhrén

(Sverige, 1897-1977)
Utropspris
100 000 - 125 000 SEK
8 840 - 11 100 EUR
9 050 - 11 300 USD
Klubbat pris
100 000 SEK
Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Karl Green
Stockholm
Karl Green
Specialist modernt och samtida konsthantverk och design
+46 (0)700 07 94 25
Uno Åhrén
(Sverige, 1897-1977)

spegel, Firma Svenskt Tenn, tidigt 1930-tal.

Svartbonat päronträ med tennlister, rektangulär form. 150 x 70 cm.

Slitage, påbättrad limning av lister.

Proveniens

Konstnären Sigrid Aminoff, född Oxenstierna (1904-1994), Stockholm.
Därefter genom arv till nuvarande ägare.

Aminoff studerade vid Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm 1925-1930, där hon var kurskamrat med Göta Trägårdh. Göta med maken Björn Trägårdh, mångårig medarbetare på Svenskt Tenn, kom att stå Aminoff nära.

Utställningar

Versioner av speglar i svartbonat trä och tenn visades vid Svenska Konstindustriutställningen på Dorland House i London i mars-april 1931 och sedermera på Galleri Modern i Stockholm i september samma år.

Litteratur

Katalog, "Möbler - Firma Svenskt Tenn", Bröderna Lagerström 1931, jämför med något större modell 1096 avbildad s. 25.
Eva Rudberg, "Uno Åhrén", Byggforskningsrådet 1981, jämför s. 107.
Monica Boman (red.), "Estrid Ericson: orkidé i vinterlandet", Carlssons 1989, jämför Åhréns originalskiss till utställningen i London s. 95.

Övrig information

Modellen formgiven 1931.

Formgivare

Uno Åhrén var en svenskt arkitek examinerad från Tekniska Högskolan 1919.Uno Åhrén debuterade med en bostadsinredning på "Hemutställningen" på Liljevalchs år 1917. Han var en av de tidigaste att samarbeta med Estrid Ericson på firma Svenskt Tenn. Åhrén medverkade på Världsutställningen i Paris år 1925 med en damsalong. Åhrén, som kom att bli en av funktionalismens främsta förespråkare, han arbetade endast i början av sin karriär som möbelformgivare. Det svenska sena 1920-talet präglades av Åhréns radikala tankar och idéer, han var en av de ivrigaste förespråkarna av funktionalismen, bland annat som medförfattare till skriften acceptera. Åhrén kom att främst vara inriktad på det sociala perspektivet i bostadsfrågorna. Från det sena 1910-talet och framåt deltog Uno Åhrén i en rad konstindustriella utställningar: förutom den ovan nämnda Hemutställningen 1917, Göteborgsutställningen 1923, Världsutställningen i Paris 1925, Stockholmsutställningen 1930 och Världsutställningen i Chicago 1933. Efter 1930 ägnade sig Åhrén huvudsakligen åt stadsbyggnadsarkitektur och stadsplanering, bland annat som stadsplaneringsarkitekt i Göteborg 1932-43 och chef för Svenska Riksbyggen under 1940-talet. Mest känd är han för sitt starka patos som pådrivande debattör i den bostadssociala frågan. För Firma Svenskt Tenn formgav han både möbler och tennföremål av mer lyxbetonad karaktär.

Läs mer